Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1866, sida 3

ej omöjlig: alt den förra segrar, ty på de Sidan ligger on kalkyle erad tillfällig besparin saf 1.150,000 rdr, ekura denna ej borde väg mycket, här man jemför den med vinsten a den biifvands trafiken Å den dåyraro banan körande utgängen af denna strid har mal sännn svårt ett dömma, ty hvar tdera partie TT hoppas på seder, men våäger ock derjemt I motståndet på farhågornas våg. Den norr Viniea är viasorligen förordad af Wermland: slundstiug och länsstyrelse, af jornvägebygg suadsoch trasikstyroserna, af chefed för de I vägoch vattenbyagnadsdistrikt dit Wermhkad hör, m. m., men Karjstadslinien blef re I goringens proposition, ehura mar vill vet: sott chefen för civildepartementet varit gan jöka tveksam vid detta lat och låtit haf I vudsakligen bestämma 5 den besparade jraihionen, Uiomdoss äger Karlstadslinien in Ä itytolscrika förepräkaro i riksståndan. i I Presteståndet larer biskop Sundberg i smået gifvit sig h —u på att Karlsta linien skall segra, och berättas hafva inför slsra ståndsbröder förklarat, att får han ej jornvägen till Karlstad, så tagar han afsked och söker sig pastorat på landet. — Dot vore utan tvifvel en betänklig sak om Karlstads stift ginge miste om sin biskop; men vinsten blefvo så mycket störro för det lendtliga pastoratet, och att detta oj blefve nägot litet pastorat, derom kan man noz vara förvissad. Vi tro alltså icke att man bör låta detta argument för Karlstadslinien alltför mycket inverka på sig, ehuru det är möjligt att biskop Sundbergs embetsbröder se saken annorlanda. Det ör ju så sällan vi hafva lyckan att tänka lika mod det högvördiga Cierus. I borgareståndet lära de båda medkämparne om inflytsade och majoritot, hrr Björck och Murn, förenat sig om Karlåtadslinien. Detta förundrar 053 mycket i fråga om ar MurCo, som just borde vara dor, hvilken isrude för den norra banan, riarenheten rån Faln-Gefle-banan t t honom vara lite oo mindre yder i jemförelse med u. ekter ), samt då han ov urliga produktionsortorn 5 språk gentemot stadsprivilegier oc r andr kråintressen, He Maren har ej hellor visat sig lida af någon million-skräck. Hvad hr Björck angår, så känna vi, att tlonno i så många känssenden utmärkto 10prosentaut i fråga om jeravägar har sina besynnerliga åsigter. Så itrade han af alla kraster för atatabaunus gande norr om Mälaron och derefter för norra stambanans dragande vester om Sigtunz-sj , olteå med tydlig benägenbet att f stränderna Å Det tr således konseqvent of he B. Här han nu vill draga uordvestra stadbauan förbi Karlstad. Moa härtill lärer hafva kommit ett annat skäl, som verkat på br Bjoörcks opinion, nemligen Göteborgs fördel, bvilzen man vill vota basva varit af hr B. starkt framhöllen i stätsutskottet. Vi känna ej huru br B. uppgjort vina boräkniogar, för att komma till detta resultat; men hvad vi veta är, att om Vermlands bruksegare, efter det men lyckats föra statens bana utåt Voneras strand, besluta sig för att bygga sin provinsbana från Noram ull Nilsby — ou plan, som man icko får behandla elitför bånfullt elier lättsinnigt — dd komma verkligen stora partier af sammu veralends brukseslekter att gå åt vester, hvilka nu ovilkorligen komme att gå ned till Göteborg. Mon det är icke Göteborys i 10880, bvaron nu är fråga, utun 1: stå 2:0 provinsen Vormlanäs, i utaf värt lards vigtigarte Det mee 023 alltså Uafva varit miadro vå akt af en Gotoborgs ropregeutant alt utsätta an stad iör det obebaget att åtor få den jörobräelsen mot sig riktad, at: det är Ga2toborgs -intressot som hör sältas framlör andets. Vår uppriktiga öfvertygelsc är, att Göteborgs verkliga intressen saramanfolla med let öfriga landets, tack varo Göteborgs ytrst fördelaktiga lågo och anåra förmåner. UIvarje bemödande ati tillskansa sig fördelar, som icke otvuaget framgå af det allmänna sta, skall elltså bringa Götsborg icke gagn, itan skada, om ej för tgontcket, dock för amtiden. Också hafva räktt många af stalens mest ansedda haudelstirmor öppet proestorat emot den uppfattning, som hr Björek kt göra gällande, och han bör, ofter denna orklaring, korna återvända från den oriktiga väg, hvarpå han intrådt. fråga om hr tåodet frokier man myc rot hör Björcks och Murtus stora irlh:mås som detta stånd, och hvad adeln angår an ingenting berälmas på förhand, då man j känner huru många och bvilka medlemgar, som irfiana sig vid de asgöraudo plena. Jet är alltså omöjligt att törutsäga utgädtzen t denua strid, hvilken, såsom vi hoppas! koll vå den sista beiyaligare jornvåägstrid i vårt land i fråga om stambanorna. Illa vora det emellertid om de stcra, verkiga intressena här skulla åsidosättas för de nbillade eller underordnade. Och att de örra ligga på den norra linicaa sida, derom riygas man allt mer genom do wårga ika brockyrer, som utkomut i a åurc. Soånast omta nelamn utgätt en opinionsyhing till förmån är den norra haneu, under ad af 60 å 0 namn ef do mest ansedda borgare pål una plate. sduau, alt vär Kers. nkomst af Ör passagera re amt gods och