Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 mars 1866, sida 3

Article Image
Dödade rafeljur. Under loppet af år 1565 hafva inom Tjusts härader blifvit dödade: 263 rätvar, 8 öÖruar, 11 borgufvar och 147 duteller hönshökar, summa 431 rofajur, hvarföre skottpenningar blifvit utbetalde med 1,146 rår. — Mariestad. Bolagsstämma. Delegare i Skaraborgs läns fiiialban! hade i Thorsdags sin ordinarie bolagsstämma, hvilken dock till följe ef yrvädret var föga besökt. -Enligt de närvarandes sammanstå amande önskan förde herren A. Mannerbaiu ordet. — Bland de vid stäzman fattade beslut meddelas tillsvidare följande: Gamla bolaget antog den af direktionen och revisorerna föreslagna slututdelningen 1:75 pr aktie; emot det att det nya bolaget öfvertager alla det gamla bolagets affärer åtog sig likväl det gamla bolaget att med 800 rdr ersätta nuvarande direktion och tjenstemän för deras bafda möda med skotandet af gamla bolagets affärer. -Den af revisorerne föreslagna utdelningen, 11 rår 30 öre pr aktie, beslöts. Direktörers lön förböjdes med 100 rdr. Kreditivbeloppen håjdes till 10,000 rdr. — Kalmar. Rån begicks d. 12 Febr. kl. 9 på aftonen hos inhysesenkan Stina Andersdotter i )fraby mark, i det tvenne okända manspersoner inträngde genom ett fönster hos nämnda enka, som är boende ensam inuti skogen. Inkomne misshandlade de Stina Andersdotter och tvingade henne att framlemna hvad hon egde. Utom åtskilliga matvaror tillvällade de sig diverse klädespersedlar. hvarefter de kl. 1 på natten aflågsnade sig, under hot att genast döda Stian Andersdotter om hon vågade se ut efter dem. Dels mörkret och dels förskräckelsen gjorde att hon ej tydligt kunde se råvarnes anletsdrag, men iakttog att den af dem som misshandlat henne och visat sig grymmast, varit lång och smal samt flintekallig. En sådan person hade dagarne förut varit synlig och tiggt mat i en och annan inhysesstuga i Söderåkra skogstrakt, och har man anledning förmoda det han varit förrymde och efterspanade kronoarbetskarlen Johan Nilsson. På morgonen häktades ep kringstrykande och bettlande, jemväl flivtskallig person, som uppgaf sig vara förre marinsoldaten Sven Andersson Fält från Carlskrona. Denne bar blifvit förevist för såväl Stina Andersdotter, som en annan, hos hvilken den förmodade Johan Nilsson varit inne; men han igenkändes ej ef dem för att vara rånaren. Flitiga efterspavingar pågå efter dessa, men ingen upplysning har vunnits ens om hvilken väg de tagit från orten. -Örebro. Ovanligt dödssätt. En rusthållare i Glanshammars socken har blifvit ibjelslagen af en väderqvarnsvinge. Dervid lärer så tillgått, att Erik Larsson, vid ingående i sin vid Rönö belägna väderqvarn, ej kommit att rätt beräkna qvarnvingarnes slag och rörelser, i följd hvaraf han träffades af en af vingarne, hvilken fattade honom vid skuldran och slog hans hufvud så våldsamt mot qvarnhusväggen, att hufvudskålen spräcktes. Skarpskyttelandstinget Söndagen den 25 Febr. — sammankomsten mellan deputerade från Örebroföreniogar (de icke genom snö afstängde) — förflöt i all stillhet — likasom andra landstiwg Ordföranden var öfverbefälhafvaren, löjtnant Burn, och sekreterare plutonchefen, stadsfiska! Andersson. Föreningens allmänna skjuifest för året utsattes att hållas vid Örebro Söndagen den 26 Augusti; och den gemensamma öfningen beslöts skola blifva å Sannahed under Pinugstdagarne. Ökningsplanen antogs i likhet med nästföregkende årets, hvarvid särskildt betonades behösligheten dels af skjutöfningarnes, dels af den spridda exercisens flitiga öfvande. Kompanichefen Geijerstam väckte förslag om de många, på en vidsträckt rymd spridda kompaajernas fordelarde på två bataljoner, hvarigenom skulle vinnas större lätthet att vammandraga angränsande kompanier till bateljonsöfningar. jemte flera andra fördelar. — Förslaget väckte mycken anklang och bifölls, i sammanhang hvarmed hr krerbefälhafvaren åtog sig att uppgöra och verkställa fördelningen af då särskilda kompanierna på två bataljoner. — Wexjö. Prestval. Vid hållet val ti besättande af Moheda pastorat i Kronob erhöll komministor Palde i Uråsa de sterna. — Ystad. Jäarnyäqs öppnande ning berättar att Ystad-ILslof. i dess belhet öppnas den 314 e afton, fastän icke då högtidligt invigas. — Borås. Om eldsvådan berättar Borås Tidning för i Lördags ytterligare: Vid förl. gårdag hållen polisundersökning, avgående eldsvådan förl. Onsdag i jernbansstationen, kunde någon närmare upplysning ej erhållas. Sannolikast tyckes det varit att en spricka å den numera nerranlande pipan till den nordöstra skorstenen varit dertil! vållande. Man såg nemligen etter branden, på den höjd vinden var belägen, å samma pipa ett par större svaria flickar, som om de uppkommit af genom pipan utträngd rök eller gnistor, och troligen har detta varit fallet, samt påtändt å vinden befintliga lätt brännbara ämnen, såsom fruntimmerskläder, papper. tapeter m. m. Pet i den afbrunna delen befintliga kassaskåpet har uthärdat branden och ulla deri baliutliga dokumenter blifvit oskadade. In del papper Lefuanos något våta at det myckna påsvrutade vattnet. Vår enskilda öfvörtygelse är, att genom den erfarenhet man vid denna brand vunnit, man kan anse de nu så i varrop komna brandfria kassakistor och skåp väl kunna uthärda en eldsvåda i ett stenhus, der endast golf, tak och något inrede kunna uppbrinne; men at: de ej riktigt uthärda branden i trätus, der ej som här en beständig vattensprutning skedde och der de brinnande väggarne förorsaka en vida större hetta, än som vid stenhus kan vara händelsen. Emellan två och trehundratusen riksdalers värdepapper förvarades i detsamma och äro i behåjl. För att komma in i skåpet måste detsamma, då någon af nycklarne gått förlorad, med mycken möda örderslås, och det befanns att emellan den yttre och inre grofva beklädnaden af jernplåt fanns ett omkring tre tum tjockt lager af hopstampad pulverformig kalk, istället för, som man allmänneligen trott, det skulle vara en mellanbeläggning af korkbark. Detta kassaskåp är fråa London och har kostat omkring 1,500 rår imt. — Upsala. Donation. Ioland andra testamentariska sörorduanden af den 7 Juli 1862 har numera affidne kongl. sekreteraren br doktor Erik Samuel Fant äfven ihogkommit den välgörande stiftelsen för , Pauvres bonteux i Upsala med en donetjoa så 1,000 rdr rmt, kvaraf årliga rätan skall tillfalla en i bebof varande enka eller åotier af någon lärare eller tjenstema lpsala universitet. Utom denua donati sar kongl. evkrateraren Fant casson i låterlän a rÖ

6 mars 1866, sida 3

Thumbnail