Article Image
mi 222. VN Östra stambanan .... Hordvestra stambanan, Laxå -Christinehamn . eller tillsammans rdr 4,276,538. Beträffende nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen mot Norge, så, enär kostnaden för de vid denna stambana såväl under förlidna året som under åren 1863 och 1854 utförda arbeten uppginge till sammanlagdt 907,771 rdr, har jernvägsbyggnadsstyrelsen, med fästadt afseende å den minskning af de utaf rikets sednast församlade ständer för denna bara anvisade vinstmedel å statslånefondon, som komme att ega rum, hvarigenom det återstående anslaget för banan ytterligare blefve så förminskadt, att, gedan ännu oliqviderade skulder blifvit betalda, för innevarande år endast omkring 50,000 rår skulie återstå för sjelfva arbetenas bedrifvande, ramt i betraktande tillika deraf. stt K. M:t till rikets nu församlade ständer aflåtit proposition om ett förskottsanslag för ifrågavarande stambana, att utgå under innevarande år, anhållit, att med afgifvandet af arbetsplan för denra ptamhans måtte få anstå till dess rikets ständers bes!ut rörande förskottsanslaget blifvit fattadt och att under tiden de pågående terrasseting arbetena måtte få fortgå i den mån det åcerstående auslaget det medgåfve; hvarjemto, då arhetsplanen för sammanbindniugsbaran genom Stockholm vore beroende deraf, huruvida ei: oökadt anslag för centralstationen, hvarom propositioa till rikets nu församlade ständer afgilvits, vore att påräkna, styrelsen, äfven hvad denna bana beträffade, hemställt, att afgifvandet af detta års arbetsplan måtte få anstå till dess frågan om n de anslag blifvit hos rikets ständer behandlad. och att under tiden de pågående större fyllningsoch sprängningsarbeten, hvaribland ätven de för banans anläggning under Ridderholmen erforderliga sprängningsarbeten, äfvensom åtgärder för inlösen af det erforderliga jordområdet och liqviderandet deraf, måtte 1. fortsattas. Vid föredragning häraf don 13 västl. Febrasri har K. M:, med gillerde af hvad styrelsen öiyer statens jernvägsbyggnader föreglagit i osseende å jernvågsarbetenas fortsättande innevarande år å norra och östra stambanorna samt nordvestra stambanan mellan Lax? och Christinehamu, till ofterrättelse fastställt do insända planeraa för berörda arbeten; bvarjonte K. M:t bemyndigat statskovioret ati, uppå styrelsens i mån af behof och med iakttagande af bittills vanlig ordning skeende reqvisitioner, af innovarande års anslag till starens joruvägsbyggnader hos sullmåäktige i rikets ständers riksgäldskontor lyfta, för att styrelsen tillhandahållas, de enligt dess beräkningar under årets lopp erforderIga medel; och har K. M:t bifallit hvad styrelsen föreslagit i afscende å fortgängen, intill dess behöriga arbetsplaner derför kunna vinna nådig stadfastelse, af de förberedande arbetena å nordvestra stambanan emellan Arvika och riksgränsen mot Norge, äfvensom å sammarbindningsbanan genom Stockholm. — Vårt sjöförsvar. Med anledning af rikets ständers beslut rörande denna fråga, yttrar D. N:r följande: Genom sjöministern grefve von Platens och kommendörkapten Adlersparres förslag till flottans reorganisation, bäromdagen tolereradt af presteständet, i förrgår gilladt af borgareoch bondestånden, hatva vi nu kommit derhän, att vår ställning liksom vårt sjöförsvarssystem stå klara och bestämda för vår blick. Några få goda örlogsfartyg med ett högt uibildadt befäl för att på a flägsnare farvatten skydda vår bandelsflotta. Ett efter tillsångarne småningom växande antal monitorer för att skydda våra inlopp och hamnar samt understödja vår landthär å våra kanaler och insjöar, dessa monitorer — detta skärgårdsartilleri försedt med ett i detta fack fullt hemmastadt befö! — se der vi flotta för frawtiden. Denna flotta blir med sitt pansar, sitt! svåra artilleri och sina ångmaskiner ett hundra gånger sterkare försvarsmedel, än do obetäckta träslupar, framdrifna medelst handkraf, med hvilka vi dock fiåa 1747 till 1814 voro herrar öfver Östersjön — dessa fattiga kanopjollar, hvilka räddade Gustaf III när hans stolta linieflotta hade till stor det) blifvit förstörd — dessa ringa farkoster, hvilka vunno helt andra segrar än de så skrytsamt beskrifna skenfäktningarne utanför Öland och vid Hogland. Då det i torgarståndet var fråge om ett) system för vårt lanctsörsvar sade hr Ridderstad lika sannt som pråktigt: , Vårt försvarssystem, det skall vara våra jornbanor, sträckando sig längsigenom landet, med sina bi banor till kasterna. IIvarje sådan bibana är en Armstrongskanon, och projektilerna äro skarpskyttar och landtstorr! I afvaktan på att den manren kommer, som genomför ett sådant system för landtförsvaret, må Sverge lyckönska sig att redan ega i Platen— Adlersparre män som genomdrisvit att, der näronde projektilers verkan uppbor, Erikssonska monitorer sullborda för

6 mars 1866, sida 3

Thumbnail