Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 mars 1866, sida 1

käns är oss, och tro mig då jaj 6 säger dig 7 alla skäl stt vara på min vakt. icko uttrycka sig Kön auförtro gig ät nn jag an sös fänaer! ligt att blanda mig i samtalet och etjal min tjonst såsom det brukas i vestern. Mitt sörslag att elå läger i m antogs genast; den yngsto af do båda brs derna red tillbaka för att vägleda den lill: expeditionen och vagnen hit, de båda anärt hästarne blelvo tjai hatta, biträdd af Kate, syssolsatto sig mo att tillreda en ny måltid, vi tro män lade os: deremot i skuggan under lössalen för att no garo öfverväga do misstänkta omständighoter hvarom horr Dalesielå bade talat. Jemto on neger; en nogress och två hvit; arbetaro, hado Dolcsiold för sin resa äfve forhyrt tCuue indianer, hvilka skulle j honom såsom föraro 2 Fort Do haåe sagt sig vara Mine tareber och lofcat i stället för at följa den längre och besvärligare vkgon upp för Missouri, aickära sir stora krok ning och brlagu. pkllskaput i e samt när mare riktning tvärsigenom vildmarken, til Stoneflodenr a sammanslede Den säke sedan de ha båda jägare ari bakom sig n tllochmed ej oför besorärandet: den omständighete trekter och aldri er utan vatten, hade hos do resard ett stort fö in le. De ansågo sir indianska följeslagare såsom fullkomligt til förlitliga och do sig lyckliga att haf utt do