Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1866, sida 2

bete sor bela nordons utveckling. Talza slutado sin lärorika och underhåldag nde framställning med att uppläsa en vackar dikt af Bjorastjerne-Björnson. sam Sammanträdet öppnades med några af skolli ngdomen, under direktör I. Sandströms anya. rande, atförda vackra sånger. ran Efter foredragets slat samlades ett antalner nordiska föreningens medlemmar med åa— er till en enkel kollation, hvartill doc. Dietrichle a med fra blifvit inbjuden. Etter intagen för ip6, föreslogs af föreningens v. ordförande utr lektor Blomstrand skålen för den ärade ny! isten, hvarefter skålar föreslogos för Norge. f. r Danmark, för damerna och för norden, äaf vilken sistoämnda skål besvarades af herr så ietrichson med ett föredrag, sora väckte det Da fligaste bifall. ne Sällskapet ätskiljdes omkring klockan 111 å aftonen. ler — Barnleksalen. Vi hafva mer än en hu ång haft anledning att med beröm omtala dezsr a för ett par år sedan härstädes grundade uppbit ostringsanstalt, hvartill föredömet är, i väsent-be g mån, hemtadt från Tysklands s. k. ,Barnoc rädgårdar (Kindergarten). — En redogörelse ör denna anstalts verksamhet under desa g. örsta år — från dess öppnande d. 1 Oktober : 864 till slutet af 1865 — har utkommit f trycket, utgifven af anstaltens föreståadare 3 ir löjtnant G. Alfthan. 5 Man finner af deana redogörelse, bland kö t, alt lärjungarnes antsl under loppet af 865 ökats från 50 till 70 (i deana stund iprsår det till 80), samt att, i mån af elevernas växande ålder och utveckling, leksablifvit fortsatt med en förberedande skols, som bildar öfvergången till den egentliga skolan. — Leksalens öfningar ölvervakas särskilt af en närvarande ledamot af direktonen, hvars medlemmar turvis åtagit sig fe detta uppdrag. Då många föräldrar ännu torde vara okanniga om de principer, på hvilka denna anstalt hvilar, samt icke rätt förstå den stora betydelsen af den utveckling i moraliskt och fysiskt afscende, hvarom här är fråga, är det oss ett nöja att här nedan återgifva den redogörelse, som i berättelsen förekommer, om d do i anstalten använda Utvecklingsmedlen. a) Bärnicksalen. r Den egentliga undervisningen i anstalten har u tyvärr ännu ej i sin helhet kunnat bringas i f, system, emedan förarbeten i vissa rigtningarlj helt och bållet saknats. Deremot ledes den i vissa, t. ex. den tekniska afdelningen, strängt systemetiskt, hvilket så mycket heldre låter sig göra, som hithörande lekar blifvit bragta i ett rationelt sammanhang genom några framstående utländska pedagoger. De i arstalten förekommande sysselsättninkuföras under följande kategorier: ekarne, hvilka till en del besiå af bundna rörelser och till en del sf fria öfningar å gymnastik-ställningarne eller andra lampliga redskap, afse kroppsutvecklingen i främsta rummet samt för öfrigt möjlig ledighet och gäkerhet i rörelserna. Af synnerlig betydelse för utvecklingen äro de fristående gymnastiska rörelserna, hvilka ngtan dagligen utföras efter gemensamt kommando. Dessa rörelser, som inleda de egentliga lekarne eller öfniogarne, skydda barnen för en tvär öfvergång från hyila till en ofta nog stark rörelse under de fris lekarne. På samma sätt afslutas alla lekar med några förmedlande rörelser, som afkyla och lugna de upphettade barnen. Utom fristående gymnastiska rörelser hållassl baraen till vissa audra, såsom hängning på lina, klifning å pianstolpar, hoppning i bredd och från en trappa, gång på smala ytor, spricgning, q kägelspel, brottning m. m., allt detta dock under beständig tillsyn af föreståndaren och lås ! rarinnorna, på det ingen öfveransträngning mål ega rum. För att utöfva taktsinnet utföres gemensam marsch, hvilken stundom åtföljes af musik eller 1 sång, isynnerhet när barnen af en eller aunan anledning äro förstämda. Vid dessa öfaingar erbjudas barnen tillfålle till en mångsidig täflan, hvilken nästan alltid af dem omfattas med synnerligt nöje. ö 2:0. De tekniska lekarne äro fördelade i foljende treune hulvudkategorier, nemligen: : 1:o. Sammanläggning med träpinnar. 2:o. Byggande med klotsar. ; j de; vt el — — Ä — — — — 3:0. VIatning. Do båda förstnämnda lekarne hafva för ärdamål att bos barnet utveckla begreppen om storlek, afstånd. form, rigtning och antal, samt å andra sidan att bilda ögonmåttet, hand!aget och den deraf i väsendtlig mån beroende framstzällningsförmågan. Medelst dessa öfningar erbjudes barnet möjligheten att genom efterbildning af noggrannt åshådande föremål, geometriska figurer, m. 2. tillegua sig en klar föreställning om åesamma. Sammanläggningen med pianar afser naturligtvis afbildningen af figurer och konstruktioner i ett plan, byggandet med klotsar framställandet af solida figurer. Vid dessa öfningar öfvergår barnet blott småningom från det euklare till det mera sammansatta. Sålunda öfvas det först t. ex. att bilda en rät linie af flere pinnar, att sammanlagga horizontala, vertikala, sneda, psrallele linier, räta, trubbiga och spetsiga vinklar, trianglor, parallelogramer, mänghörningar, kors, stjernor, etc. och öfvergår sedan småningom till mera komplicerade sammanläggningar och byggaingar, dels efter föremål, deis efter ritniogar. De samma figurer, som barnet sålunda konstruerat medelst pinnar och klotsar, begagnas sedan såsom modelier vid ritningen, hvilken till en början utföres på toflor, å hvilka ett nät af inristade qvadrater förefinnes, för att underlätta uppdragandet af linier. Medelst denna flerfaldiga gånger upprepade process inpräglas de olika formerna hog barnet och en ömsesidig vexelverkan uppstår emellan de olika arbetena. Då deasa öfningar emellertid till följe af sin bundna form lätt trötta barnen, så omvexla de med uppehåll, under hvilka det för barnen är tillåtet att begagna de för handen varande materialiorna till sammansättningar efter eget tycke. Men de ifrågsvarende lekarne hafve, som nämdt är, äfven ett annat ändamål. De begagnas såm medel att väcka och utveckla begreppet om Denna. den första undervisning i räkneen, år sålunda, att hvarje barn erhåller ett antal af de ofvannämnde klotsarne, hvilka det grupperar i sk grupper, hvaraf hvarje i ller lika många klotsar, som de motsvaförsta bela talen hafva enheter. Till en ö grupperna endast tre, af hvilka den den andra af två och den tsar. Då barnen tillegnat sig egre) i benämningarne till 3, börja iningarne i de fyra enkla räknesätten, hvilka åskådiiggöras genom att låta barnen sjelfva me klotsarne utföra de uppställda exemplen. Sedan eleven genom åskådning försäkrat sig ora exemplets riktighet, försöker man att låta honom verkställs samma kalkyl uten klotsar. Så; man längsamt men säkert på , i betraktande af barnets svaga B ionsförmåga, är den naturligaste. Flätning med särgade pappersremsor på genomklippia pappersbottnar afser att utbilda det praktiska bandiaget och färgsinnet, hvarförutan denna öfning är egnad att lifva barnet, emedan det genom jemförelsevis ringa ansträngning kan åstadkomma ganska vackra resultater. Berättelserna äro indelta i tvenne huf