Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1866, sida 2

vån 101 UI FUVEREKESMVKe JT D UTRIKES ITALIEN. Nigra har hittills varit känd för en af de vaksammaste och skickligaste diplometorna af Cavours skola. Offentliggörandet af Spaniens bok har gifvit en svår stöt åt den itasnske ambassadören i Paris äfvensom åt ka dinettet Lamarmora. En korrespondent till Indep. belge från Paris skrifver härom: .Lemarmoras dspech till Madrid, så allvarrö sam den än är, tordo knappast vara tillräcklig för borttagande af det obehagliga intrycket om cskickligheten hos de italienska dihvilka icke ens synas haft nåmot plomater, gon aning om de intriger, hvilka denna diplomati spunnits i Madirid, T. nya dokumenter ur ssroma röda bo af Ca ondance Italienno bållaa lienarne för ögonen, för att sätta dem i sallo att bedema do ränker, hvilka i utlandet mot dem spinnas. Utan tvilvel skall kännedomen om dessa dokumenter ännu mera öka bitterheten hos aktioaspartiet mot anzko kejsaren, hvilken här framstår som a tvetydig vän till Italien. Tyå desadören i Wien, de la Torre, hvIlka på visst sätt komplettera hvad vi oz de spanska regktionåra stamplingarne mot Italien förut berättet. De la Torre skrifver till sin utrikesminister, att franska regeringen hos don österrikiska försrågat sig, huruvida sistnämnde regering skulle vara benägen atturpsätta en bataljon frivilliga för påfvens räk nivg. Kabinettet i Wien sann denna Drouyn de Lhuys plan så fontastisk, att man häruti misstänkte en utlagå snara, och besvarade således den framställda frågen ur denna synpunkt. Spansko ambassadören berättar sålIedes, att förslaget blifvit mottaget med mycken köld, i det Österrike framför allt ville bospara sig ett nytt Castelfi lerdo och således på förhand ville veta, ,om Frankrike öfvertog förbindelsen att i nödjall lemna materielt understöd. Hertigen ai Gramont ryggsde tillbaka för det ansvar, som hans regering genom en sådan förbindelse skulle ätaga sig. Då spinske ambassadören den 5 Maj äterkom till sarma ämne, erfor han ef hertigen af Grumont, att grefve Mersdorf endast tagit detta förelag ad referendum och att hans likgiltighet icko lotvade något godt för förvagets framgång. Gramont tillede, att om ike ingirga på seken, skulle samma förva framstälät för Spanien. Det var icke fråga om någonting mer eller ön en katholsk koalition, hvars spets var riktad mot Italieo. Deana akt är daterad den 6 Maj. Den andra, af den 12 Maj 1865, hendlar om grefse Mensdorfs svar till frenska regeringen om det framställda förslaget. Den spanske arabastadören berättar, att han af österrikisko understatssekreteraren konfidentielt blifvit underrättad om , vissa yttranden af kejs. Napoleon, föro hans afresa till Algier, till furst Åetternick, ang. österrikiska regeringens betänkligheter mot afsändandet af en tsterrikisk kår frivilliga till Rom. Kejsaren förstår saken så, att denna legion skulle blifva mera fransysk, än något annat. Drouyn de Lhuys synes deremot benägen att gifva den en väsendtligen utlärdsk karakter och ben onskar, att Österrike företrädesvis skulle lemna elementerna till denna legion. Till sdje af motsågelserna i kejsarons och hans utrikesministers yttranden, visade man ,i Wien stor försigtighet och tillbakadragenbet. Af detta skäl lydde det evar, som grefve Mensdorff den 11 Maj med en attache afsände till Paris, sålunda: , Man var städse I beredd att öfverenskomma med H. M:t sranpechor föreligga nomligen från spanske amgke —4 fö aren till ti i enlighet med de grunder, som Spunien år 1861 innehöl!o, men Iman ön skade förut erhålla noggrann kännedom om den eventnella sammansättningen och den afsedda organisationen, äfvensom men önskade erfara den holige fadreons mening. Denna änare punkt var hufvadsaken, ,ty — så e o. Meysenbug ytrat till de la Torre — , hvilka bevisa, att Helighet såg detta förslag med missa ögon Spansko a ambessadören tillägsutom har Vegezzis v a väckt symmer i de högsta kretgarve uti rhet bar denna mission bidraertigen af Toscana och af Modena till hvarenåra. Denna sion är ogillad i österrikiska ministeriet, rä man ingalunda delar den po oriodiska antydningar i de utländska tagare 0 om ka intriger mot Vegeszis mission och den åsyikado försoningen mellan Viktor Emapuel och päfren. De franska officiösa tidninförnekade tillvaron af sådane. Spniers 2 k har nu icke allenast bekräftat destiger Ry Hen äfven bavisat, att dessa innom den slöt ureb:urs från Fronkriko. Ge a upptäckten torde ett vådligt brännåäume vard mentet. kastadt i italienska parlaFRAN an dona Paris skrisver: — — Wien och män dann 2