Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1866, sida 3

AAA— —4 u IIolstein. Österrikiska kabinettet göres ar lasvarigt för sin stäthållares alla Åtgärder. P denna depesch har grefve Mensdorf den sFepr. svarat medelst en i hofsam ton bälle vskrifvelse, som bestrider att Preussen numer ia egor någon medbesittningsrätt till Holstein ngonom fördraget i Gastein har don faktisk 1 Å besittningen med alla derar flytsado rättig hetor blifvit mellan Proussen och Österrik -fördelad i två afsöndrade besittningar, oc suvad som änna för beggo mugterna är ge mousamt är rättighoten att oventunelt förfog . fver hertigiömens och i samråd bestäminsjom deras slutliga öde. Österrikiska regerin al gon har icko ansett sig beråttigad att klog-. esolser preussisko ståthållsrens i Slesvig åt olgärdor, eburn denne använder alla möjlig: medal för att bofrirja hortigdhmonas före Hl ning med Prenssen; men lika litot anstår de 3 att klandra och protestera mo kes regoringssystem i Holstein. I Sles vig har hela don icke-prenssiskt sinnado en I betspersonalon blifvit afsatt och on pronssisk sinnad insatt, de skarpaste åtgärder vidtagna mot pressen och foreningsväsendot, kortligen tj hvarje lifsyttring hos folket, hvilken ej mot jl svarar Prenssens afsigtor, undertryckt och likväl bar Österrike icke tillåtit sig en anmärkning deröfver. Grefre Mensdorf anser ssig fordonskull kunna af grefvo Bismarck begåra, att han respokterar gränsen för do numera skilda förvaltningarne och ej försöker ingripa i ståthållaren general Gablena vorknivgskrets. Om förvattvingen i Holstein motsvarar Preussens önskningar och planor eller sicke, är ej den sycpuakt, ur hvilken ÖstorIriko är skyldigt att jörnämligast betrakta törhähnandens; Österriko har intet skäl att agitera för Prenssen, ej heller någon plig: att undertrycka alla mot Preussens planer riktado agitationor. Detta är hufvadinuehållet af dena österrikiska svargnoten. ITALIEN. Augående frågan om konungariket Italions öfrortagando af en del utaf den påfliga stutsskalden, meddelar franska tidningen ,Memorial diplomatigao, att Italien och Rom vexlat de härför nödiga dokamonterna cch att de vidaro förhandlingerne i denna sak komma! att ega rum mellan general Lamarmora och franske ambassadören i Fiorons. Ealigt bre! från Rom, är brytningen mellan Rom och Ryssland na ofsiciolt tillkännagifven. Man är i vatikanen mycket oangenärt öfvorraskad af detta förhållande, helst som den förre ryske ambassadören i : Meijendorf, är nära beslägtad med Ryssla: ds utrikesminister. Påsven har, som förat är berättadt, den 6 dennes närvarat vid läggandet af grundetenen till den kyrke, som skall byggas i Rom och uppkallas efter den belige Thomss af Canterbury. Etitor ceremorien, som var tulrikt besökt, höll påfven ett lång: tal och kastade sid detta först on åtorblick på katolicismone England förra lysande historis. England kallades på den tiden: de heligas ö, och hade då utt sramvisa många storheter, såuane som den man, åt hvitkens minne den nya kyrkon skall uppbyggas. IIAreftor öfvergick Pius IX (till don närvarande ,religiosa oredan i England, der katholicismen nu, fill statskyrhans stora förskrackelse, vinner allt mera terräng. ,Dossa själor ätervända till enhet och böja sig för anktoriteten. Ty ora man icke återvänder till kyrkavs auktoritet, så sörirrar man sig i ett allt dy straro mörker. Och auktoriteten är här (i Row); här måste man söka den. i; Som bekant är, bortröfvado Manzos banditband, för några månader sodan, en son till den i Salerno boende schwelzisko fabriksegaron Wenner jemte trenne vid dennes fabrik anställda personer. Wenner hade både hos italienska regeringen och schweiz:ska konsulatet anhållit, att han ensam skulle få underhandla med banditerna utan någon anktoritets intervention. Mot en lösesumma af 60,000 srancs hafva de tillfäångatagne nu erhållit friheten. Den unga Wenner, som är 17 år gunmal, och hans kamrater i fängensäapen hafva ferit illa i do bergshålor, der de om nätterna varit inneslutna, men be-b röwma för resten det sätt, på hvilket del! blifvit behandlade. ! Den romerska statskandboken (Anunario Pontificio) för 1S66 bar uthkommit och uppger, likasom de föregående åren, de tilll! totien annekterade provinserna såsom tillöriga påfvedömet. Den romerska regeringen mser denva årligen upprepade osgentlighet åsom ett förnyande af den gawlr protesten not auncxionen. Den diplomatiska kåren rhöller alltid de första exemplaren hirsfi rån den spostoliska kammarens tryckeri jor5 utt öfverlomnag till sina rospektive rege ingar. FRANKRIKE. Rovud Contemporsine fortsätter med jerfhet sin nya kure; don är på samma sätt illgifven den kejserliga dynastien som marig Baissy. Både markisen och den nämnda idskriften synas åberopa sig på sin underånigbet för act så mycket otvungnare kunta så säga sanningen. Som ,Rovue Contemoraine synes för ögonblicket gifva roaktio-f. en vunnet spel, så filosoferar den i stället k fver framtiden och säger, att franska solket, a å grund af den allmänna rösträtten, ber sitt a de i sina egon händer. , Så snart folket b ordrar friket kan kejsaren icke undanhålla len; kanhända skola dessa fordringar redan Fr 1S69 (då nya val till lagstiftando församla ingen allmänt skola ega rom) gilva sig tilf-sdänme. Ea deg skall om ellertid bestämdt komma la å statsministera Rouker eller hans ofterträdare ti all stå inför en majoritet, som hyllar den st) rvarande miaoritetens i lagstiftande för-v n Åsigter. I afseende på mexlkaud an säger ,Revne Contemporaine li-Ju ( d 8 t