(Insändt). Hos red:n af Göteborgs Hand.-Tidning anhålles om införande af söljande Tacksamma erkännande. De flesta jordbrukare, som vintertiden begagpat sig af rotfrukter (rofvor och kålrötter) vid utsodringen af sin mjölkboskap, hafpa utan tvifvel äfven fått erfara den olägenheten att ladugårdsprodukterna anderstundom i mer eller mindre grad blifva delaktige af den bäska smak, som vidlåder ofvannämnde rotfrukter. Det har derför hos mången landtbo väckt en stor tillfredsställelse att, af en artikel i Göteborgs Hand.-Tidning af den 15 Febr. detta år, finna att omtalta stora olägenhet nu på ett tillfredsställande sätt kan undvikas. Af hr Hj. Ståhlhammar uppgifves deruti att det ,,erklaste och bästa sätt skall vara att, afskära rotoch toppändan temligen frikostigt på rofvor samt dessutom gifva djuren 2 å 3 lod salt dagligen. Sättet är utan all gensägelse särdeles användbart för dem som icke vilja fodra med rofvor, och i så fall betraktas såsom rotända af en rofva hvad som ej förut blifvit afskuret såsom toppänds, så att alla sådana jordbrukare kunna icke nog framföra sin förbindliga tacksamhet för det goda rådet, då deremot de, som fiuna sin fördel uti att vid utfodringen använda besagde rotfrukter, nog veta att genom lämpliga foderblandningar endast låta rotfruk-erna ingå uti det förhållande att ej någon minskning i mejeriprodukternes qvalit derigenom kan uppstå. At! afskära rofvorna så , frikostigt skadar deremot på så sätt, att om rofvorna skola förvaras ruttnar alltid en sådan rofva förr, än den som afskäres just vid rothalsen, och det är just de skämda rofvorna som lättast gifva smak åt mjölken. Att koksalt, gifvet till 2 å 3 lod om dagen pr djur, skulle motverka rofsmak torde äf. ven sakna någon direkt grund; en indirekt ligger deremot uti att genom koksaltet fodrets sammansättning i sin helhet blir fullständigare och på samma gång mer smakligt och mer assimi. lerbart för djuren; men om saltet på så sät kan inverka något kännbart på rofsmaken, de tager insändaren sig friheten betvifla. — Hvad återigen beträffar de sista råden angående smörets beredning så tyckes af dem som om her Stählhammars begrepp om våra smörproducenters mejerier ej vore särdeles stora, då har sätter i fråga att man midt i vintern skulle låt: mjölken stå oskummad tills den surnar eller at man skulle begagna sin mjölkkällare till förvaringsrum för ,, främmande, luktande ämnen. Insändaren kan deremot upplysa hr. S. om att de sommartiden äfven uti de bästa mejerier under: stundom händer att mjölken ej skummas förr är gräddan blifvit till någon ringa del syrlig och att man likväl erhåller smör af prima qvalitö äfvensom att påståendet uti 3:dje punkten at ,arbeta smöret utan vatten ej är så ,,absolu nödvändigt, som hr 8. tror, då det är insändaren bekant att man på åtskilliga ställen a danska öarne till någon grad arbetar smöre med vatten, och detta oaktadt har danska smö ret alltid gått i verldsmarknaden såsom smör a första klassen. I Landtbruks-akademes tidskrif för 1865 n:o 6 finnes en artikel införd af her J. Aaser, en norrman, som besökt åtskilliga a Danmarks mest utmärkta mejerier, och som äf ven bestyrker min ofvan uttalade åsigt att vat ten, med försigtighet användt, ej medför någor fara för smörets godhet. Insändaren slutar härmed sin kanske någo för vidlyftiga anmärkning och kan om hr Ståhl hammars välmenta råd endast tillägga: att de sanna deruti var ej nytt och det nya deremo ej sannt. R—olph.