Till Allmänheten! Sedan hos Fattigförsörjnings-Styrelsen anmälan förekommit, att tiggeriet här i staden återigen börjat tilltaga i en oroande grad, gerdeles af personer från angränsande församlingar och af kringstrykande barn, som antingen försumma sin skolgång, eller på lediga stunder dertill af föräldrarne uppmapas, har Styrelsen, för hvars omtanka utrotandet af dylikt oskick ständigt varit ett vigtigt föremål, funnit sig föranlåten att, i likhet med hvad förut någon gång egt rum, framställa den anhållan, att inga allmosor, under hvad förevändning som helst, måtte varda vid dörrarne utdelade, utan fasthellre att de bettlande till Fattigvården hänvisas, för att der få behofven undersökte och afhulpne. Med kännodom om de rikliga understöd, som i många former tillhandahållas, hyser Styrelsen den öfvertygelsen, att ingen anledning till bettlande egentligen förefinnes; och då erfarenheten lärt, huru, i de flesta fall. de gåfvor, som barmhertigheten tramräcker, endast missbrukas och förslösas, samt det demoraliserande inflytande tiggeriet utöfvar på lättjefulla barn alltför väl är ius dt och kändt, anser sig Styrelsen destomera befogad till denna uppmaning som den städse låtit sig angeläget vara, att lindra allt verkligt inom samhället förekommande behof och för BJödant ändamål, bland annat, gått i författning om tillhandahållande på Kamererarekontoret i Försbrjningshuset af såkallade matpolletter, efter ett pris af 6 öre pr stycke, för de fattigaro af arbetsklassen, som vilja tillgodogöra sig denna billiga utspisning, eller för den öfriga allmänheten, som önskar att företrädesvis på detta sätt afbjelpa någon tilläfventyrs känd och vitsordad nöd. Utan en så beskaffad förutgången undersökning motarbetas Fattigvårdens ändamål, och med full visshet kan det antagas, att hvarje annat utdelande af allmosor, isynnerhet åt tiggande barn, verkar i högsta grad skadligt och olycksbringande. Göteborg den 13 Februari 1866. Fattigförsörjnings-Styrelsen. 2011.