Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 februari 1866, sida 2

Danmark. Under den 3 dennes har förordnats en kommission af 9 militärer och 10 civilpersoner, som under Kriegers ordförandeskap skall utarbeta en fullständig plan för det framtida orånandet af Danmarks landoch sjöförsvar. ,Dönna kommission har, yttrar en korresp. till Aftonbladet, fått en mycket svår uppgift att lösa; ty så kringskuret som vårt land nu är, eger det hvarken manskap eller pongar nog till en här och flotta, som kunna värna våra öppna gränser. Så som kommissionen är sammansatt, är det att befara att man slutar med att föreslå en stående här, som är för liten till landets försvar och för stor såsom blott och bar poliskår. Till landets försvar mot tyska sidan är en här om 24 bataljoner otillräcklig, och detta är det allrastörsta antal, vi under närvarande förhållanden kunna tänka på att bringa på benen. Danmark är liksom Schweiz hänvisadt till allmän folkbeväpning. Landet bör indelas i distrikter, och hvarje af dessa i skarpskyttekretsar. Allt tjugoårigt manskap bör utskrifvas och under 8 år stå till krigsstyrelsens förfogande. Officeraro och underofficerare böra fördelas rundt om i distrikterna och oaflätligt hålla öfningar med manskapet. På sådant sätt kunna vi åstadkomma en här om 40 å 50,000 man, hvilket är hvad allraminst fordras till landets försvar. Flottan bör bestå af föga djupgående fortyg, väsentligen afsedda för kustförsvar. Sjögående fartyg blifva ej nödvändiga, då vi ej kunna tänka på att blockera de tyska hamnarne. Blott tre af kommissionens medlemmar, nemligen Carlsen, Christensen och Nyholm, kunna med visshet antagas komma att rösta för allmän folkväpning. Enl. hvad krigsministern d. 6 d:s meddelade i riksrådet, skall ett i krigsministåren utarbetadt utkast föreläggas kommissionen. Om jag ej är illa underrättad, går detta utkast nt på upprättandet af en armå om 20,000 man — en styrka som det är löjligt att gifva namnet ,armå, och öfverdådigt att använda blott till polistjenst.