barnaskara håller staden 95 större och mind: skolor. eller någo: mer än 35,60 barn för hvar, skola, om fördelningen göres utan afseende 1 läroämnenas beskaffenhet eller omfång. De egentliga folkundervisningen bestrides derem genom 22 folkskolor, 5 på enskildta donation grundade skolor 4 offentliga och 14 privata sör dagsskolor, 6 repetitionsskolor samt 36 me folkskolan jemförliga privatskolor. De 22 foll skolorna utgöras af 4 småskolor, 13 lägre oc 5 högre folkskolor. Af de 15 skolor, som 80! tera under kategorien folkskolor, motsvara 5 all de fordringar. som ställas på den s. k. högr folkskolan, med undantag af att undervisninge icke handhatves af akademiskt bildade lärar Folkskollärarepersonalen utgöres för det när varande af 3 lärare och 20 lärarinnor, om hvilk folkskoleinspektören yttrar, att de alla skö sitt ansvarsfulla kall med oförtröttadt nit oc ospard möda, samt några med utmärkt och d flesta med god framgång. Med afseende på aflöningen äro lönerna de lade i tre klasser: i den första 800 rdr, i de andra 500 och i den tredje 400 rdr. Inkomst och utgiftsstaten för år 1865 uppgår till 39,30 rdr. Utgifterna upptaga bland annat: aflönin gar 17,475 rdr, hyra för skollokaler 1,700 rd samt ränta och amortering å byggnadslåne: 17,056 rdr. Till inkomsterna hafva bidragit ut taxeringen af stadens invånare med 34,200 rdr Lärjungarnes antal vid slutet af år 1865 va 1,139, deraf 599 gossar och 540 flickor. Af dess: tillhöra 194 småskolorna, 691 de lägre och 25: de högre folkskolorna. — Hernösand. Sollefteå marknad har, gyn nad af godt före och vackert väder, varit talrik besökt af både säljare och köpare. Handel: har ock varit mera liflig än hvad man i anse ende till penningebristen hade vågat hoppas men under marknaden lära också af hrr träva ruhandlare icke obetydliga penningebelopp blif. vit utbetalte. — Af varupriser märkas: smör å 10 rdr, talg 7, renkött 4: 50, lin 10 rdr på lispund; norsk sill 35 å 40 rdr pr tunna; tjäder 2 å 3 rdr och orre 1: 25 pr par. — Wadstena Wetterns vatten. Till Wadstena Läns Tidning skrifves från Motala: Temligen allmänt råder kring Wetterns stränder der folktron, att nämnde sjös vatten är skadligt för tänderna, och den bland strandboerna märkbara och tidigt inträffade bräckligheten i tuggverktygen tyckes gifva något stöd åt denna förmodan. Vi ha i ämnet rådfrågat en här boende skicklig kemist, som anställt några undersökningar angående Wettervattnet, och enligt hans åsigt torde den antydda olägenheten kunna tillskrifvag någon vattnets, om än ringa, halt af flussspateller fluorvätesyra, som har egenskapen att anfräta glacyr. Såsom medel att förekomma denna verkan af vattnet, begagnadt såsom dricksvatten, har han uppgifvit tillsättandet af tvefaldt kolsyradt natron (bicarbonas natricus), i fint pulveriserad form samt i proportion af en nypa till en karaffin om en kannas rymd. Medlet, som kan erhållas på hvarje apotek, är alldeles oskadligt och förändrar icke vattnet till klarhet, smak, lukt eller andra egenskaper, men neutraliserar fullkomligt den möjligen befintliga flusspatsyran. Vi ha ansett denna lilla upplysning kunna vara välkommen för mången, som endast med bekymmer för en glänsande tandrad lricker af Wetterns eljest så klara och rena vatten. — Gefle. Fällda rofdjur. Inom Gefleborgs än hafva under sistl. år utom allmän skallgång följande rofdjur blifvit fångade eller fällda, nemigen: 13 björnar, 5 vargar, 14 lodjur, 695 räfvar, 2 jerfvar, 7 mårdar, 9 uttrar, 221 skälar, 56 örnar, 50 ufvar, 10 ugglor, 500 hökar, 5 glador och 3 falkar. Tryckfrihetsmålet mot ,,Förnuftets tidehvarf tar förevarit några gånger, sednast Måndagen len 5 d:s, för kompletterande af juryn. Vid ednaste sammanträdet beslöts, att dag för juyns sammanträde skulle få bero på öfverenscommelse jurymännen emellan, enär en del af lessa hafva sådana tjenstebefattningar, att de vårligen kunna infinna sig på af domstolen utatt dag och timme, deremot domstolen förklaade sig hafva lättare att sammanträda å af uryn som lämpligast ansedda dag. — Karlstad. En ,rättshård prest. Man läer i Wermlandsposten : Emellan Gustaf Adolfs ocken i Elfdalen och Liljendals jernbruk i 3ergslagen utsträcker sig en vidsträckt skogbeÄäxt, af mossar, kärr och smärre vattendrag uppylld höjd-platå, kallad utskogen Laggåsen. På lenna skogstrakt hafva under tidernas lopp — nan kan räkna detta förhållandes begynnelse inda från 1600-talet — flera fattiga familjer boatt sig, uppfört åt sig små kojor och med svett ch möda i denna frostländiga trakt uppbrutit må jordstycken för att dymedelst kunna framläpa ett uselt lif. Antalet af de personer, som ramlefva sitt torftiga och bekymmerfulla lif i lessa ödsliga trakter, uppgår för närvarande till 6 personer — nästan alla af finsk härkomst, warom äfven benämningen på deras små jordappar såsom Oamäk o. s. v. erinrar. Denna kogstrakt tillhörer Ny sockens prestgård i Elflalen, hvilken, belägen på minst 6 mils afstånd, cke kan draga den ringaste nytta af densamma. På sista tiderna hafva dock såväl på denna kogstrakt som på en ännu nordligare belägen lylik, benämnd Ruskåsen, som äfven tillhörer cklesiastikstaten i ofvannämnde pastorat, skett tora skogsafverkningar, hvaraf inkomsten, hvilcen redan uppgär till nundratusentals riksdaler, litvit anslagen till forbättrandet af sjalavärden nuvarande Ny pastorat. De föregående innehafvarne af Ny pastorat dafva öfversett med kolonisationen på utskogen aggåsen och icke i någon mån sökt oroa dess attiga bebyggare. Men för några få år sedan ;rhöll nämnda pastorat en serdeles, hvad man allar, ,,rättshård kyrkoherde i hr J. A. Alm-. vist. Hr Almqvist har väckt process mot och. fven lyckats erhålla såkallad vräkningsdom på. saggåsskogens inbyggare hos både häradsrätt ich hofrätt, hvilket icke är att undra på, emelan han har lagen på sin sida. Men hr Almvists beteende är så mycket mera upprörande, om de 56 personer, hvilkas vräkning från deas usla hem och små jordtorfvor nu förestår, itgöras af fattiga enkor med minderåriga barn — hvilken kategori är den största — eller 70ringar samt fattiga arbetare med stora barnkaror och gamla orkeslösa föräldrar. Flera. ippmaningar lära hafva blifvit framställda för tt beveka detta stenhårda hjerta — men föräfves. Herr landshöfdingen, i hvilken Wermand haft den lyckan att erhålla en menniskolskande och godbjertad styresman, har i ett inderd. memorial till H. M. Konungen, hos hvilcen nu ofvannämnde rättegång hvilar, sökt att ned anförande af de serdeles bevekande omtändigheter, som här förekomma, utverka all den indring i de olyckligas öde, som är möjlig att inna. — Jönköping. Skole-inspektor. Prosten C. G. Modigh har af eforus-embetet blifvit förordnad till inspektor öfver Jönköpings högre elenentarläroverk, efter prosten D. Sjöström, som amma befattning sig afsagt. Teatern skulle i går öppnas af Elfforsska sällkapet. — Wexjö. Gasfrågan har åter förevarit hos tadsfullmäktige, men blifvit förkastad. — Grenna. Marknaden den 2 dennes var mligen besökt och tillförseln samt afsättnin