Detta misstroendevotum, om hvilket pre steståndet sålunda står ensamt, återfaller sar nerligen på detta stånd sjolft. Det är ef bevis, till så många föregående, att stånde står isoleradt från, står utom nationen, främ mande för dess känslor och intressen. För underligt är likväl, med hvilket nit det sist presteståndets majoritet drager försorg om att det må kunna afträda från den politisk vädjobanan, utan att blifva af någon saknad: Deremot kan med skäl sägas, att bonde ståndets votum i hög grad hedrar detta stånd Det hade blifvit länge och nitiskt predikadt att jordbrukets intresse förnärmades genon traktaten. Man har alltför talrika exempe på, att när det sålunda vädjas till den egnt nyttan, blicken skymmes både för hvad son är verklig egen fördel och kvad som är all mänt väl. 1866 års bondestånd har visat sig möktigt en klar och fördomsfri blick i dett: fall och derigenom vunnit ett pytt ansprål på nationens tacksamhet. Det är ett anmärkningsvärdt förhållande att Dagl. Alleh:a icke med ett enda ord be ledsagat denna tilldragelse, hvilken tidnin gen haft uppdrag att söka förekomma. Qvinnans plats. Under denna rubril har Väktaren meddelat några uppsatser j den vigtiga frågan om vidgandet af fältet för qvinnans verksamhet, hvilka uppsatser slata med foljande salvelsefalla ord: .Följer qvinnan, med ödmjak bön, Gads Andes upplysning och ledning i Ordet, rörande rätta arten af sin uppgift, och Hans varning mot afvikelserna derifrån; så skall hon visserligen icke behöfva gå vilse, under ett tidehvarf, då hon icke mera förtryckes, utan då så många nya utsigter till verksamhet för henne öppnas. Må bon flitigt begagna sig af de medel som henno bjudas, till större odling, grundligare vetande och rikare arbetsfält; endast, vi upprepa det änna en gång, så vidt detta är förenligt med den sköna qvinliga kallelse, som är i Ordet åt henne utstakad. Erhåller hennes uppfostran mera grundlighet, klarhet och mångsidighet än förr, blifver hennes ställning i samhället mera skyddad och hedrad, så kan hon derigenom både sjelf blifva lyckligare, vinna mora inre sjelfständighet och fasthet, vara ett värdigare och mera förädlande sällskap åt mannen, en lärorikare uppfostrarinna och en förståndigare vän. Men må hon icke låta sig missledas af det christendomsfiendtliga i tidsandan, hvilket vill göra den till befallande, som bör vara lydande, den offentlig, som bör vara privat, den till karl, som bör vara qvinna, och i allmänhet sträfvar att bandla snörrätt emot Guds Ord; ty de sköna frukter hvarmed den lockar, så vida den strider mot bibeln, äro intet annat än glänsande Sodomsäpplen. Denna christendomsfiondtliga ström inom tidsandan kan icke bosegras annat än genom eit fast och ödwjakt blifvande jast vid detta samma, eviga Guds ord, hvilket bereder den enda pålitliga fristaden, äfven till beskyddaade af qvinnans rättigheter och till främjande af hennes duglighet att uppfylia sin sköna, sin oförlikneliga bestämmelse i Guds verldsregering och Hans rike. Om Väktaren vill följdriktigt söka i Bibeln ledningen för afgörande af qvinnans samhällsställning i 19:do seklet, så kommer han nog till många ganska besynnerliga regultater. Vill Väktaren gå tillbaka ända till patriarkerne, så har han fältet åter öppet för månggiftet. Vi befara dock, att i fråga om sociala förhållanden, likasom beträffande naturhistorien m. m., det gamla judafolkets föreställningssätt och lagar icke längre kunna anses gällande.