Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1866, sida 2

Norge. Gåfva. Midt inne i den väldiga fjellsträckningen mellan Gudbrandsoch Österdalen ligger en liten dalsänkning, Solliden, med bördig jordmån, men, i anseende till sitt höga läge, med så hårdt klimat att kornet ej alla år mognar. Omkring 1000 personer äro der bosatta. Sollidens kapell-lag har förr hört till Ringebo pastorat, derifrån presten en gång om året var skyldig att predika i det lilla kapellet. Då måste han till häst färdas de trenne milen på en smal och farlig stig öfver fjellen, ty ingen annan väg förer till den fjellomgifna dalen. För fyra år sedan blef Solliden en sjelfständig socken med sin egen prest, men boställe för honom saknades, och Sollidsfolket är fattigt. Då trädde ,,Sollidskungen, gårdsbrukaren Joh. Solliden emellan, bygdens rikaste man, en gammal 70-årig gubbe. Han skänkte för all framtid gården Frami till boställe åt presten, som nu trifs der uppe alldeles förträffligt bland dessa fjellets naturbarn. Konungen