Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1866, sida 2

nde enka — erbjöd ett exompel på denna tvecklingsprocess, på en hög andlig kultnr, om uppspirat i förening med det materiolla ölståndet och som derefter sjunkit med letta. Det var vid flykten undan de i Italien intormande Götherna, som Veneterne togo in tillflykt till dessa uti Adriatiska hafvet iggande små låga öar, hvarpå Venedig säanda uppstod; när de förföljande voro vissa tt gripa sitt rof, så hado de flyende sörvunnit i hafvet. Talaren förtäljde huru dea sya staten sålunda nedslog sina bopålar melan dessa laguner och utvecklade sig till den nakt och det anseende, att 3:ne konungariren erkände dess öfvermakt. I hafvet nedsänktes ofantliga massor af klippblock; Dalnations ekskogar gåfvo sitt pålvirko till yterligare grund, och härpå uppstodo, under eklornas lopp, de praktfulla palatser, som sömma Venedigs hemligheter, och hvilka kasta sina dystra spegelbilder i de lugna vattnen. Tal:n visade hurn dessa yttre förhälanden betingade Venedigs arkitektur: här åg det fält, hvarpå do aristokratiska samilerna utvecklado sin prakt, täflande att deri ssverbjuda den ena den andra; då man ej gde skogar, byggde man sig sådana af peare; palatserna måste stiga i höjden, till öljd af byggnadsgrundens knapphet och återpeglingen i vattnet måste alltså tagas i beraktande för effekten af det hela. Tal:n omnämnde i korthet Venedigs äroiulla deltagande i korstågen och det inflytande, som den Byzantiska konsten derigenom orhöll på stadens arkitektur. Det lyckades några spekulativa köpmän att i Alexandria illhandla sig benen af Evangelisten Sanct Marcus och föra dem till Venedig, der de mottogos med största hågtidlighet. Öfver dem byggdes detta underbara tempel, Marcuskyrkan, som utgör ett bland de märkvärdigasto monumenter af denna tids byggnadskonst. Tal:n redogjorde i korta drag för denna kyrka, omnämndo dervid bland annat att kyrkans inre hvälfningar erbjuda en sammanlagd yta af 40,000 qvadratfot mosuikarbeten! Tal:n karakteriserade i korthet de här framställda bilderna; de bära prägeln af den oskönhet i figurer, som betecknar denna religiösa uppfattning, enligt hvilken helighot och fullkomlighet sunno sitt uttryck ej längre i den harmoniskt utbildade gestalton — såsom i antikens dagar — uti dessa torra, magra skeletter, som botgöringen frambragte. Man nalkades häreftor epoken för den Götiska stilens inträdande i Italien, hvaraf Venedig äger ett framståendo monument i Dogornas palats, och skulle detta blifva ämnet för nästa föreläsning, som hålles i dag Måndag. Doc. Dietrichson utför sitt föredrag på norska språket, men det syntes icke erbjuda stor svårighet att göra samma väl förstådt, då blott framställningen icke var alltför hastig. Hr D. bäfdade för öfrigt i allo sitt anseendo såsom en framstående föreläsare, båda hvad innehållet och framställningssättot angår. — Göteborgs frivilliga Skarpskyttekår har i afton allmän sammankomst, vid hvilken revisionsberättelsen för 1864 och årsberättelsen för 1865 komma att uppläsas samt åtskilliga val att företagas äfvensom 2:ne väckta förslag att diskuteras. Af revisorernes (herrar A. Fröding, M. E. Falck och H. Berggren) berättelse inhemtas bl. a., att kårens inkomster under år 1864 uppgingo till 6,356 rdr 85 öre (deraf 2,020 rår bidrag af passiva ledemöter samt 1,553 rår årsoch inträdosafgister) och utgifterna till 6,794 rdr 15 öre, häri inberäknade afsbrifningar till ett belopp af 1,076 rår 98 öre: De effektiva inkomsterna hade således ofverskjutit do egentliga utgifterna med 639 rdr 68 öre, men kapitalkontot, som vid årets början utgjorde 18,041 rdr 58 öre, hade nedsatts med 437 rår 30 öre. — Beträffande musikkåren meddelas, att dess instruktion under året medfört en kostnad af 1,262 rdr 70 öre, men att genom af densamma arrangera: de konserter och soir6er i kassan influtit 1,394 rdr 54 öre. Tager man nu derjemte — yttra revisorerne — i betraktande det nöje och den trefnad, som musikkåren beredt den öfriga kåren vid utflygter och andra tillfällen anse vi, att såväl direktörerne som de öfriga medlemmarne gjort sig förtjento af synnerlig tacksamhet. — Revisorerno sluta med att tillstyrka ansvarsfrihet för styrelsen, som fortfarande på ett högst berömvärdt sätt handhaft. kårens angelägenheter. Arsberättelsen, som omfattar tiden från November 1864 till November 1865, (5:e året sedan kåren bildades) upptagor till största delen förut bekanta data. I densamma framhålles nödvändigheten af kårens indelning i 2:ne bataljoner, sedan kompanierna under året ökats med 3:ne (7:de inom staden och förstäderna, 9:de i Marstrand och 10:do i Mölndahl), hvarjemte 8:de kompaniet (vid Floda) komplotterats och) erhållit kompanibefäl. — För befrielse från första årets beväringsexercis hafva under året 16 man approberats, deraf 10 från stadens och 6 från Stora Lundby kompanier. Kårens sammanlagda styrka vid December månads utgång uppgick till 801 man, befäl och spel inberäknade. De passiva medlemmarnes antal utgjorde 103. Beträffande det tillämnade exercishuset för Kåren, har genom Landshöfdingeembetet härstädes öfverlemnats afskrift af Kgl. Maj:ts nåd. skrifvelse den 21 sistl. December, hvarigenom Kgl. Maj:t bifallit styrelsons anhållan om att å norra sidan af den invid staden belägna, till öfningar för Göta artilleri-regemente anvisade, s. k. exercisheden en så stor del af densamma måtte till skarpskyttekåren haAotnadoafritt nunnlåtas A Anfandnan till nmnn