allmänheten inses vara behöfligå, hvilken gjort att man med vida större trygghet kunnat börja att upparbeta en ny industri än i stater, uti hvilka framgången berodde af privilegier, dem en ny administration med nya åsigter kunde upphäfva; den frikostighet med hvilken det blifvit sörjdt för att landets innevånare med lätthet kunna erhålla såväl en allmän som en teknisk bildning, de ringa kostnader hvilka nationalförsvaret medför, så att proportionsvis mera både kspital och arbetskraft än annorstädes kan användas till industriella ändamål; de sullkomnede kommunikationsanstalter som blifvit inrättade. Det är dessa orsakers verkan att Schweiz blifvit hvad det är i industriolt hänseende; det har härför att tacka hvarken en lycklie slump eller i andra länder saknade naturförmåner, ännu mindre ett skyddssystem, som söker höja välmågan, genom att försvåra för menniskorna erhållandet af det de bebhöfva förskaffa sig. De slosta af do varor, som Schweiz utsänder till verldsmarknaden, skulle lika så lätt och lättare kunna tillvorkas annorstädes, om man blott der haft schweiziska institutioner och schweizisk företagsamhet. Man kommer lätt till denna öfvertygelse, om mean eftersinnar under hvilka förhållanden några af de förnämsta schweiziska exportartiklarne tillverkas. En kort öfversigt af dessa kan derföre vara ganska upplysande. Ost utföres för mer än 14 millioner fr. årligen. Vid tillverkningen af denna vara har Schweiz onekligen ett företräde framför andra länder, tillföljo af sina bergsbeten. Dock är detta ej så stort, ty en af de beromdaste ostsorterna, Emmerthaler, peredes till betydliga qvantiteter sf mjölk, gifvon af kor hvilka nästan hela sommaren stallfodras. Skulle man på andra orter komma sig före att så allmänt som här bilda associationer för mjölkens tillgodogörande, så behöfde man i det fellet ej stå så långt etter. Utförseln af skogsprodukter uppgifves stiga till ett värde af nära 15 millioner francs. Det kan icke räknas den schweiziska konstfliten till förtjenst att denna exportartikel finnes till, men den måsto dock erhålla vitsordet att den bidragit att göra den mera värdefull. Trävarorna utföras nu icke så mycket som förr i oförädlad form. På senare tider hafva isynnerhet många parketterifabriker blifvit anlagda, vid hvilka en mängd material förarbetas och erhåller ott högre värde. Denna sabrikations-branche är dock ännu ny. Mera utveckling har träsnideriet uppnått. Dess alsters värde uppgår till ett ganska stort belopp, ehuru detta är svårt att noga uppgifva, då en icke ringa del af det som tillverkas uppköpes och utföres af resande och således ej förekommer i tullvorkots tabeller. Denna indnstri har sitt säte i Bernor Oberland, dor på vissa orter nästan hela befolkningen är dermed sysselsatt. Af lönn, ek, bok, med flera trädslag utskäras en mängd små artiklar, leksaker, salatbestick, askar, små bordsprydnader, linialer, pappersknisvar, tändstickslådor, cigarrhällare, o. s. v., å hvilka man ser djur, foglar och blommor snidade med stor färdighet. I bredd med tillverkniogen af dessa saker, hvilkon mest bedrifves såsom hemslöjd, fortgår den af värdefullare, såsom pendyler m. m., å hvilka de skurna figurerna eller djurgrupperna äro utjörda med konstnärlig skicklighet och hvilkas pris kan uppgå till 1,000 francs stycket, och den af med skulpturarbeten ornerade möbler, hvilken i stort bedrifves uti flera fabriker, som arbeta för Paris och London. Hela denna industri har tillkommit sedan 1815, då den först idkades af en autodidakt som sålde sina arbeten åt resande. Den enda uppmuntran den sedermera fått röna af landets myndigheter är, att regeringen i Bern understödt inrättandet af ritskolor, hvilka bidragit att utbilda smaken och konstsinnet hos arbetarne. Några orsaker, som skulle hindra andra länder att konkurrera med Schweiz uti denna industri, gifvas ej. Man kan ej såsom en sådan anföra bristen på råmateriel, ty dettas pris, jemfördt med den färdiga produktens, är utan all betydenhet. I likhet med träsnideriet uti en del af det mellersta, bedrifves urmakeriet såsom folknäring uti det vestra Schweiz. Äfven dettas uppkomst har här icko varit framkellad af några naturförhållanden. Det florerar dock så att mer än elfva hundra tusen fick-ur årligen tillverkas och utsändas till alla länder. Värdet af repeterur, speldosor, m. m. har under vissa år uppgått till 101 millionor francs. Att schweizarne lyckats uppdrifva urfabrikationen till den bögsta ståndpunkt denna i något land uppnått, så hedrande detta än är, måste dock företalla mindre underbart än att de uti tillverkningen af bomullsvaror lyckas täfla med England, oaktadt denna industri redan länge fattat fast fot derstädes och oaktadt Schweiz bar att kämpa mot de kostnader en lång transport medför. Så är likvisst fallet. Schweiz har en mängd bomullsspinnerier och fabriker för tillverkningar af ) I Schweiz har aldrig någonting liknande en prohibitiv lagstiftning fått insteg. Ej ens på de tider då de kringliggande staterna följde den mest trängbröstade handelspolitik och så godt som omöjliggjorde all import af många schweiziska varor, läto schweizarne sig förmås att tillgripa den så vanliga utvägen att utöfva repressalier, genom att i sin tur försvåra införseln af andra länders fabrikater, väl vetande att detta mest skulle skada dem sjelfva. Betecknande för det system, under hvilket den schweiziska fabriksindnstrien fått uppstå, är ett utlåtande af en år