mon kunnat vänta och hoppas af en handels-! traktat med Frankrike, icke kunna anses nåj-, aktigt vunna genom den nu arslutade. Med en rätt och oförtydbar tolkning af våra grundlagar samt ett oförvilladt afseende på föregående förhandlingar emellan regeringen och representationen kan det omöjligen icke heller öfverensstämma, att rikets ständer, enligt utskottets förslag, skulle förklara, att rikets ständer hade förväntat att den franska handlelslraktaten blifvit understäld rikets slanders prörning och godkännande, innon de bestämmelser den innehåller blixvit till lämpade, ty enligt 12 8 af regeringsformen eger konungen ,,att i ajhandling och förbund med främmande makter ingå, och rikets ständer tillkännagåfvo tydligt vid sistlidna riksdag, enhgt de i nu ifrågavarande betänkande åboropade underdäniga skrifvelserna af den 4 och 23 November 1863, sin benägenhet för atslutandet med Frankrike af en handelsoch sjörarts raktat, utan att dervid ringaste antydning lomnades, om någon önskan att denna traktat skulle understallas ständernas godkännarde, innan den sattes i verkställighet, men beräknade deremot, under påtaglig förutsättning att denna traktat, i händelse den kunde afslutas, skulle komma i tillämpning före ständernas nästa samman träde, tullinkomsten under statsregleringsperioden till ett lägre belopp, än hvartill den antagits i annal fall skola hafva uppgått. Siänderna yttra nemligen uti sin underdåniga skrifvelse den 23 November 1863 (Expedituionsutskottets skrifvelse v:r 1 82, pag. 22) att, ,,då derjemte antagligt är, att ytterligare nedsättning i tullsatserna af vissa artiklar kunna med anledning aj den ifrågasatta handelsoch sjöfartstrakteten med Frankrike komma att ega run ete., så anses tullinkomsten ,icke med säkerhet kunna beräknas till mera än 13,500,000 rår. Detta yttrando jomte öfriga här anförda förbållanden visa väl fullkomligt tydligt, att ständerna då ansågo K. M:t sullt berättigad att ntan ständernas vidare hörende och före deras nästa sammanträde assluta och i tillämpning sätta den ifrågavarande traktaten, och med dossa ovederläggliga fakta för ögopen har ntskottet visserligen icke hvarken i vår grundlag ellor i ständernas föregående behandling af detta ämne kunnat bemta ringasto stöd för den nu först ifrågasatta förväntan, hvilken utskottet föreslår rikets stän der att inför K. M:t uttala. Utur så väl statsekonomisk som politisk synpunkt visar sig äfven det ifrågavarande utlätandet lika litet berättigadt, ty af de i betänkandets motiv anförda takta synes, att de afslutade traktaterna redan under den första korta tiden of endest S!, månader, som de varit i tillämpning, sörskafsat vår handel och sjöfart med Frankrike ganska väsendfliga fördelar. Betänkandet innehållor nemligen, att vår sjöfart på Frankrike .ander sistlidno år, jomförd med det nistföregående årets, ökats i helhet med 28,7 procent och för svonska fartyg med 36,8 procont samt för norska med 29,90 procent och ait exporten till Frankriko stigit af jern och stål med 1 1 S procent samt af bräder och plank med 37,6 procent och härtill kommer, hvad i ntskottot blifvit med faktiska bevis från Stockholms och Götoborgs börsers vexelnoteringsböcker styrkt, att det försälda vexelbeloppet å dessa börser under sistförflutna året uppgått till 27,755,756 iranes emot endsst 18,120,339 francs, hvartill samma vexelslut enligt kongl. kommerskollegii berättelse år 1864 uppgått, och hvilket således utvisar en tillöknins i vexelrörelson på Fronkriko under sistlidne året afnågot mora än 50 procent. Då dessa oförtydbara fekta utvisa hvilka stora fördelar i vår handel och sjöfart på Frankrike dessa traktater redan beredt oss under den korta tid, som de varit i tillämpning, och deraf bör kunna slutas, att våra handelsoch sjöfertsförbållanden med detta rika och mäktiga land, sedan förr rådande hinder till sina väsendtligaste delar nu blifvit undanröjda, och rörelsen hunnit ordna och vänja sig vid de inträdda nya bestämmelserna, skola utveckla sig till ett förr ej anadt omsårg, och vi dessutom, på sätt i K. N:ts nådiga skritvelso af den 17 sistlidno November omnämnes, genom handelstraktaton med Frankrike äfven erhållit väsendtliga fördelar i handelsförbindoiserna med Tyskland och Norgo, så måste det väl äfvea ur politisk synpunkt vara både klokt och rättsonligt, att dessa fördelar på ott öppet och representationen värdigt sätt erkännas både inför vär egen regering, hvars nit och iyckade bemödanden för landets rättförstådda introsse äfven i denna vigtiga angelägenhet så oförtydbart framstå, och inför de utländska makter, hvilka deruti äro introsserado och med prof på den största välvilja och vänskap gått vår regerings framställningar till mötes. På na anförda grunder tillåta vi oss såledea vördsammast hemställa: Att rikets ständer, med underkännando af hvad utskottet yttrat derom, ,alt ehuru de fördelar jör landet, som man kunnat vänta och hoppas af en kandelstroktat med Frankrike, icke kunna anses nöjaktigt rn 4 NV C — — — es— — — ——2U u — vunna genom den nu afslutadle, samt ehuru rikets ständer hade förväntat alt den franska handelstraktaten blifvit understäld rikets ständers prörning och godkännande, innan de beslämmelser den innehåller blifvit tillämpade, måtte godkänna den af K. M:t med Frankrike asslatade bandelstraktaten. (nsändt Också en reform, Hvad betyder klockare? frågade häromdagen