Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1866, sida 1

Mandanslickan ). Uerätlaelse från Rhen och Missouris flodområde. Af BMLDUm MÖLLHAUSEN. (Öfverkättnirg al Sigfrid Nyberg) Svarot tycktes tillfrodsställa honom, och i dot han med ett välvilligt loende undorsökte min puls, satte ban sig bredvid min säng. Med deltagande frågade han än ester ett, än efter ett annat, nickade ofta medgifvande eller ryckte betänksarat på axlarno. — Jag fianer er bättre, sade han deref ter så högt att vaktkarlarne kunde höra hans ord, — mycket bättre än jag väntade. Men under de nästa fyra dagarne för ni oj på något vilkor lemna er gäng; ty äfven om ni under dagen känner ert hufved lättaro, så är jag dock bivertygad att seborn återkommer mot aftonen. Under dagen behöss således ondast en vaktkarl hos er; mon tala så litet som möjligt; — ja, dot är bäst att ni ej talar det minsta, och bemöda er att aflägsna alla ledsamma tankar. Sök att glömma det förflatna; det som skett kan ej äterkallas, och hvad framtiden angår, så råder jag er att into se den allt för svart; allt sker ju så som en vis vilja bar bestämt. Med dessa ord tryckte han betecknando min hand, jag tackade med svag röst för hans ) Se H.-T. N:o 1—25.