Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1866, sida 3

i fråga om upplåtelse af mark till staden Landskrona från det Landskrona fästning tillhörande område. Till samtlige ofvanberörde af Kongl. Maj:t gjorda framställningar, med undantag endast af den rörande godtgörelse af kostnaderna för laga skifte å boställe, har utskottet tillstyrkt rikets ständers bifall. Utaf de enskilde motionärernas framställningar hafva deremot endast de angående Trysunda fiske och upplåtelse af mark till Landskrona stad synts utskottet vara förtjente af det afseende, att underdåniga skrifvelser rörande dessa ämnen blifvit af utskottet tillstyrkta. Bevillningsutskottet. Vid fortsatt behandling af de delar i nu gällande tulltaxa, hvilka icke beröras af franska traktaten, har utskottets första afdelning i Måndags åsatt bönor, alla slag, en införelsafgift af 50 öre pr ctr (med 7 röster mot 4), humla 5 rår pr ctr (med 9 röster mot 6), lin, ohäckladt 1 rdr och häckladt 2 rår pr ctr (utan votering). Till och med bröd var hardt nära att erhålla tull, i det voteringen härom utföll med 7 röster mot 7, så att den aflagda sedeln måste öppnas. Den gaf emellertid utslag till förmån för tullfrihet. Enligt underrättelser från Stockholm pr telegraf förekommer den stora debatten om franska traktaten Onsdagen den 7 dennes: måhända komma ständerna att derför sammanträda till gemensamma öfverläggningar. Enligt enskilta underrättelser från hufvudstaden är det dock möjligt, att borgareståndet och kanske äfven bondeståndet afgör frågan om Lördag, den 3 dennes. Diskussionen i borgareståndet tros ej blifva långvarig. I Fäderneslandet läses: ,Den rysligt tillämnade anmärknings-anledning, hvilken friherre Hermelin anmält mot statsrådet, lärer, enligt hvad Fäderneslandet från tillförlitligt häll erfarit, bestå deruti, att i nu gällande, af K. M:t till följd af traktaten med Frankrike utfärdade tulltaxa är för artikeln ,linieradt papper stadgad en införselstull af 12 öre pr skålpund. Detta förmenas af anmärkningsförfattaren vara en förhöjning i beskattningen, på den grund att 1863 års tulltaxa under rubriken ,,Papper innehåller: med tryckta linier, tullbehandlas såsom tryckpapper (6 öre pr dZ.); jlinieradt för hand eller maskin, drager samma tull som papperet. Fäderneslandet tillägger: ,Huru obefogad, att icke säga oförståndig frih. Hermelins anmärkning är, inses lätt af hvar och en, då man besinnar att med ,linieradt papper förstås sådant, som är linieradt för hand eller maskin. Vi hafva aldrig sett eller hört omtalas hvarken förhydnings-, press-, tak-, kardus-, sug-, makulatur-, olimmadt tryck-, tapet-, poler eller smergelpapper vara linieradt för hand eller maskin, men väl skrif-, post-, pressadt, tryckt etc. ete. För dessa sednare bestämde 1863 års tulltaxa införselsafgifter af resp. 12, 15 å 18 öre pr eå.; och således torde hvarje menniska, som besitter den nyttiga färdigheten att kunna läsa innantill, finna att den i nu gällande tulltaxa , Papper, alla andra slag, derunder inbegripet linieradt papper, åsatta tull, 12 öre pr d., långt ifrån att vara någon förhöjning, tvärtom utgör en nedsättning i bevillningen. Friherre Hermelins välmenande försök torde således utom allt tvifvel komma att dela samma välförtjenta öde som riksdagsfullmäktigen Björkmans — d. v. s8. att lemnas utan allt afseende, och herrar konseljledamöter kunna vara fullkomligt trankila — åtminstone för sådana anmärkningar.