Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1866, sida 3

UTRIKES. Dagens post. SPANIEN. Från Madrid berättas, att marinministern Zabala, straxt efter sin återkomst, skulle hafva inlemnat sin afskedsansökan och att skälen härför vore desamma som de, hvilka förmått Pareja till sjelfmord. Begge härstammade nemligen från Peru, och mot begge hyste man ett visst misstroende. Zabala tror, att man vill göra honom ansvarig för alla de olyckor, som drabba den spanska flottan, och han lärer derföre föredraga att rymma fältet. Med anledning af den allianstraktat, som förefinnes emellan Chili och Peru, är det alltför troligt att sistnämnde stat äfven kommer att förklara krig mot Spanien. Chileniska kryssare hafva redan för en vecka sedan börjat att synas vid Valencia. Guerillaband fortfara ännu att diifva omkring i Catalonien, Arragonien och Sierra Morea. Portugisiska regeringen har lemnat de dit flyktade insurgenterna att välja, antingen att deporteras till Azorerna eller att oförtöfvadt lemna Portugal. En del af dem har föredragit att återvända till Spanien; er del har afgått till England, för att der af vakta händelsernas gång i fäderneslandet Angående Prim sväfvar man ännu i dunkel FRANKRIKE. Som bekant är, hade regeringen till er början för afsigt att först då offentliggöra handlingarna angående de mexikanska ange lägenheterna, sedan man fått erfara, hurt grefve Faverudys mission till Washington kom mer att slå ut. Den bitterhet, som denne tystlåtenhet på så många håll väckt, har för mått regeringen tillkännagisva, att dessa do kumenter, straxt efter den gula bokens of fentliggörande, skola i ett särskildt band före läggas lagstiftande kårerna. Do officiösa tid ningarne börja anslå en mindre hög ton. Vis serligen säga de icke direkt, att Frankrike skall gifva efter, men de söka bevisa, at Mexiko icke numera behöfver något fransk understöd. Så säger ,Patrieo, att de vigtige provinserna Sonora, Yucatan och Nedra Ca lifornien äro fullt organiserade samt utar några franska bjelptrupper. Man är emel lertid i de politiska kretsarne högligen nyfi ken att erfara, huru man i Mexiko skall upp taga planen för franska truppernas återkal lande. Som bekant är. har baron Saillare den 15 Januari dit afgått, för att bereda kej sar Maximilian derpå. Den beryktade Gisquet, polisprefekt unde: Ludvig Filips tid (från 1831 till 1836) ha sflidit för några dagar sedan. Genom sit grymma uppträdande efter Julirevolutionei hade han gjort sig mycket hatad. Först an stäld som commis hos Casimir Perier och sedan quasi-chef för dennes bankirhus, to; han en ifrig del i 1830 års rörelse och ble polisprefekt. Sedan han måst lemna denn: befattning, insattes han i statsrådet och lä välja sig till deputerad. Eno tidning upp täckte då hans föregåenden, och bland annat latt han för nationalgardenas räkning, i oci Iför Juliupproret, uppköpt 300,000 gevär