Bagena post. AMERIKA. Sinnesstämniugen i Förenta Staterna är, ut döma af alla tecken, ytterst fiendtlig uot Napoleon III:s mexikanska politik. En Näwvorks-korrespondent till Kölnische Zeiung tror sig visserligen i hr Sewards redan anträdda resa till Westindiska öarne se en bekrästelse på sin äsigt, att man i Washingtons regeringskretser icke tänker på ett krig; men i kongressen och i nationens stora masa gå förbittringens vågor högt, och i spetsen för den krigiska agitationen stå män af det största anseende. Fräwst bland desse nämner samme korrespondent general Grant. Denne annars så tystlåtne och lugne fälthere blir eld och låga, när talet faller på Mexiko, och gör icke den minsta hemlighet af sina äsigter. Förr elier sednare måste dst, enligt hans mening, komma till krig, och ju förr desto bättre. Förenta Staterna ega ännu 150,000 man under vapen, idd gamla, i mäårga slagtningar bepröfvade trupper, som alla längta att göra en spatsertur till Mexiko och snart skulle sopa det rent från kejserliga usarpatörer och europeiska legoknektar. Grant gill åtaga sig att inom sex månader hafva ja