Hos red:n har en aktad insändare begärt plats för efterföljande spörjsmål, ställda till prestmannen, pastor Rygård på Klädesholmen: Understundom förefalla märkliga prof på ett underligt förfarande vid skötandet at ett så vigtigt kall som det en prest innehar. Insändaren tror sig hafva skäl till att offentligen ställa följande frågor till herr pastor Rygård på Klädesholmen: Då nyligen ett fattighjon, Petter Persson, på nyssnämnde ställe aflidit och skulle begrafvas: är det sannt att I sökte intala nämnde fattigbjons anhöriga, hvilka, med något bidrag af fattigvården, vårdat och med det nödvändigaste försett den gamle 70-åringen och hans gamla hustru, först det de skulle tillåta eder jordfästa liket utanför eder bostad, på gatan, sedan påyrkat att förrättningen skulle ske i kyrkan och då invändningar gjordes gällande häremot, tillfölje af den besvärliga klippvägen, derå liket skulle bäras upp och ned till och från kyrkan för att åter i båt transporteras till den närbelägna sista hviloplatsen, föreslagit att akten eller begrafningsceremonien skulle förrättas i båten, allt under undskyllan att I ej kunde hinna med begrafningen på Söndag i annat fall, utan, som skedde, nödgades, beröfvande de i begrafingen deltagande en arbetsdag, uppskjuta förrättningen till Måndag? Då förenämnde aflidnes anhöriga anmälde bristande tillgång i sterbhuset till betalande af likstol, var det sannt att I yttrade: , Han hade ju fiskrefvar och siskehorn. alltid i edra ögon skäl till att emottaga 1 rdr i likstol? Då psalmsjungning pågick vid gudstjenst och under det den h. nattvarden af eder för ej längesedan utdelades i Rönnängs kyrka: tillkallade I då klockaren, afbrytande hans och församlingens sång, hvilken på eder vink dock straxt sedan den afstannat, fortsattes under anförande af skolläraren, och anmodade den förenämnde tillsäga Christina Johansdotter från Åstol, som, jemte en hop andra nådehungrande, stod väntande på gången framför altaret, att hon, som i vanlig ordning anmält sig till förutbemälta heliga sakraments begående, denna gång ej fick blifva delaktig af nådemedlen? Nyssbemälta Christina Johansdotters förbrytelse, för hvilken bon på anfördt sätt utsattes för en hel församlings hån elier medömkan, allt efter de närvarandes olika uppfattning af saken, bestod den endast deri att hon ej inställt sig vid husförhöret en kort tid tillförene? Han I sedan dess sökt lindra den smärta, hvilken eder nyssanförda bandling otvifvelaktigt orsakat den arma? Ärdet sanntattI, d. 19 sistl. Nov., vid uppläsande af en kungörelse från kyrkoherden om kyrkostämma för afgifvande af förklaring öfver besvär. hvilka anförts i följe af kyrkostämmobeslut, af eder underskrifvet som ordförande, deri I tilllägges högre rättigheter än edre företrådare och i hvilket bland annat förekommer: . Båtredare och skeppare äro ansvariga för att fisken betalas i ordning äfven af dem, som, ehuru icke i Klädesholmens församl. boende, dock på dess fartyg idka fiske eller äro med församl:sboarne i lag; är det sannt, upprepar jag, att I vid denna kungörelses uppläsande utfarit mot tullbetjeningen på stället och dess förman, hvilkajemte salteriidkare omnämndes såsom de der orsakat eder missödet med besvärens anförande, påtagligen syftande på den som i eder tanka varit nog oförskämd att våga anstifta besvär, bland annat yttrat: , Det måste, som ordspråket säger, alltid finnas ett troll i hvar koll. Det gör mig kanske 5 rdr m. m.? År det osanning att I, sedan deas, tjogtals gånger, mot arrende af 6 å 700 rår, utbjudit edra rättigheter, med undantag af offren, till kanske 20 serskilta personer i församlingen, hvar de än anträffats, till och med i kyrkan hela menigheten under pågående kyrkostamma den 28 sistlidne November i herr kyrkoherdens närvaro, då I ju vid samma tillfälle erkände att I hittilis tagit för mycket betaldt vid förrättningar i jemförelse med edra företrädare? Kan det vara möjligt att I till en icke-församlingsbo, som helt naturligt vägrade att gifva eder en långa i fiskrättighet, för det han händelsevis under förl. året varit anställd på ett af församlingens fiskefartyg, då karlen, vid det hans kamrater i laget öfverlemnade långor till eder, tog sin långa, som han ansåg ej tillkomma en främmande prest, och knallade sig af, yttrat ungefärligen: ,,Då får du ej komma hvarken i Klädesholmens eller Rönnängs kyrka hädanefterFörnekar 1 att I inkallat en kustroddare, son till klockaren i församlingen, och tillsagt honom att: ,,Det är lika stort ansvar för en person stt värfva underskrifter å besvär mot ett (förut här ofvan omnämndt) beslut rörande förhöjning af edra inkomster, som att värfva röster vid prestval; samt att: ,,De, som undertecknat besvären, få hvarken döpta sina barn eller begrafna sina döda, utan att gå upp till kyrkoherden(som bor en mil i land på Tjörn.) — ———