ep. Färgerna, som vanligen äro mycket bjerta, väljas med den mest oinskränkta frihet, så att man får se gröna hästar, menniskor med ljusblått hår o. s. v., och som perspektivet naturligtvis är för dem något alldeles främmande, så tar t. ex. scenen om Josefs uppenbarande för sina bröder upp hela långsidan af en vägg, då de elfva bröderna ligga på knä i rad efter hvarandra; de tre lärjungarne, som föllo i sömn i örtagården, ligga i en hög, den ene öfver den andre, och man kan vid åsynen deraf någorlunda få ett begrepp om hvad det vill säga att sofva som ,,stockar. Barnsligt naiv är den scen, som föreställer Kristus, lärande i templet vid 12 års ålder: Han framställes nemligen i svart kaftan, prestkrage och rödt hår. En annan afdelning framställer Josef och Maria liggande i en hög bondsäng, den förre klädd i en spetsig hvit nattmössa samt hållande i handen ett snöre, fästadt vid der vagga, der Jesusbarnet hvil r omgifvet af englar. Vid denna målning voro prentade några rätt vackra versar, hvaraf korrespondenten blott erinrar sig slutstroferna, så lydande: , Maria sofver sött och fruktar ingenting, Ty Jesus är derhos och englar rundtomkring. Af det anförda torde man lätt kunna förstå, huru pass dessa målningar hålla stånd inför en konstkritiker; men hvilken verkan de ha på det fromma barnasinnet, på ,,oskuldens öga och enfaldens tro, som det heter i den förut citerade psalmen, det låter svårligen beskrifva sig, ty det kan blott kännas. Wieselgren säger på något ställe, att han aldrig vid betraktandet af den yppersta tafla erfarit någon sådan njutning, som den julmålningarne i det gamla hemmet beredde honom som barn. Djerf bedragare. Man läser i Indpendance Belge: Polisdomstolen i Marseille har i dessa dagar haft att ransaka och döma en bedragare af temligen roligt slag; men rättvisan, som icke är van att skratta, har ej känt sig afväpnad deraf. För någon tid sedan landsteg i Marseille en österländning, som vid åsynen af den stora staden fick det infall att njuta alla lifvets nöjen, fast han knappt egde en skilling i sin börs. Till att börja med inlogerade han sig i Grand Hötel de Marseille, der han lät inskrifva sig som prins Callimaki, broder till förre turkiske ambassadören i London och Wien. Hans ganska obetydliga och missvårdade yttre kunde visserligen ingifvit misstanka, men turken, beröfvad sin gamla pittoriska drägt, har blifvit en temligen prosaisk varelse; skräddarne i Konstantinopel af den nya stylen kunna icke mäta sig med de bäste i Paris, och deras klienter hafva ännu icke lärt sig att med behag bära den vesteuropeiska drägten. För öfrigt uppträdde ,,prinsen med så mycket turkiskt allvar, att hotellvärden, så skarpsynt han är, icke tvekade att tillmötesgå alla främlingens önskningar. Sedan vår prins lefvat pågra dagar i hotellet såsom en prins anstår, spisande de finaste rätter, drickande de dyraste viner, och med en hel del betjening till sin förfogan natt och dag, föll det honom in att göra en liten lusttur inåt landet, men som hans kassa för tillfället (af begripliga skäl) ej räckte till för en sådan, begärde han utan vidare omständigheter några tusen francs af hotellvärden, som gjorde det till sin pligt att sätta denna summa på hans nota. Under resan kom han 1 Saint-Chamas att få ögonen på en vacker flicka, dottern till hr mären på stället. Prinsen gjorde genast sin uppvaktning hos denne, begärde flickan till äkta och inbjöd hr mären till en diner i Marseille, der presentation skulle ske och äktenskapskontraktet uppgöras. Lika förvånad som förtjust öfver det oväntade anbudet infann sig hr mären med fru och dotter i Grand Hötel de Marseille; festen, till hvilken kontrabandsprinsen varit djerf nog att inbjuda turkiske konsuln å stället, var furstligt arrangerad; märens modemoiselle dotter, som såg sig på väg att blifva österländsk prinsessa utan att behöfva öfvergå till profetens lära eller inträda i en seralj — ty prinsarne Callimaki äro monogamister och grekiske kristne — tyckte sig i sjunde himmelen. Men några dagar derefter får turkiske konsuln anledning till misstankar; man hör sig närmare för å vederbörligt håll, den föregifne prinsen uppmanas att dokumentera sig, men kan det icke, och saken slutar dermed, att han häktas, ställes för polisdomstolen och dömes till två års fängelse. Värden å Grand Hötel de Marseille, som hade den föga afundsvärda äran att bestrida utgifterna för komedien, uppskattar med sorgsen mine dessa till en rund summa af 5000 francs. De sista skeppsbrotten. De genom sednaste stormar förorsakade förluster i egendom och menniskolif äro ganska stora. Antalet af förlorade engelska fartyg uppgår till emellan 3 och 400. Man kan föreställa sig hvilka enorma summor, som härigenom drabba assuransbolagen, då Times med sednaste posten meddelar exempelvis en uppgift på 15 af de dyrbaraste fartygen, hvilkas drägtighet tillsammans utgjort 10,914 tons. Förlusten i egendoml af dessa skepp och deras laster utgör 355,000 st. (omkr. 6. 390,000 rår rmt!), 43 menniskolif hafva dervid förspilts, Icke heller ingår här det förolyckade åugskeppet ,, London. Uppgift å den återstående massan af öfver 300 fartyg och deras laster saknas hnnu. Rebelllon bland munkarne på Sinal. Från Cairo skrifves den 1 Januari: På den östra sluttningen af berget Sinai höjer sig ett urgammalt berömdt kloster, hvars basilica skall enligt en legend i ett kapell dölja den plats, på hvilken den brinnande busken stod, ur hvilken Herren talade till Moses. Dystra, höga murar omgifva denna munkborg, till hvilken man ännu för få år sedan icke kunde komma på annat sätt än förmedelst en korg, i hvilken man hissades uppför muren. På sådant sätt var klostret skyddadt för rofgiriga beduiner. Nu har en post blifvit anbragt på muren, och en djup fred herrskade i hela dalen, liksom inom klostret, hvarest de grekiska munkarne tillbragte sitt lif med fromma och idylliska sysselsättningar. Revolutionens ande har sedan några veckor tillbaka farit in i dessa fredliga munkar. Deras biskop, som tillbragt några år i Konstantinopel, återvände för kort tid sedan med fast beslut att afskaffa den gamla slentrianen och införa nya stränga reglor i sitt kloster. Men de fromma munkarne ville icke veta derom, utan inspärradesin reformlystne biskop. Den egyptiska regeringen skall nu skicka trupper emot dem för att befria den betryckte herden. Frågan blifver intressant derigenom, att för det första Egypten icke har någon rättighet dertill, emedan Binaimunkarne äro suveräna, deras suveränitet blifvit högtidligen erkänd och garanterad af den förste vice-konungen af Egypten Mehemed Ali, och för det andra, emedan munkarne äro i begittning af sex kanoner och skola vara fast beslutna att energiskt försvara ingången till sin borg. Förolyckandet af engelska paket-ångskeppet ,London. De engelska tidningarna äro uppfyllda af sorgliga detaljer rörande denna tilldragelse. Fartyget afseglade från Plymouth den 6 des och mötte så godt som genast våldsamma stormar, hvilka herrskade nästan utan afbrott. Sjön spolade oupphörligt öfver det ståtliga fartyget, släckte elden under pannorna och tillintetgjorde alla bemödanden att pumpa läns. Slut7, BJUV UDtii3Zlj: ) ss6