gringen UVA wupLIO UJOHUI b411 BITA oss visshet i tvistefrågan. Hittills har Journal des Dbatses bevisning mot Constitutionnel synts oss öfvertygande. Staden och Länet. Professor G. Ljunggrens föreläsning sistl. Lördags afton hölls inför ett så talrikt auditorium, som Lilla Börssalen kunde rymma (vi antaga mellan 3och 400 personer), och många personer hade ej kunnat erhålla inträdeskort, hvilket vittnar om det ständigt ökade intresset hos vår allmänhet för dessa föredrag. Prof. L. öfvergick nu till det hufvudsakliga ämnet för sina föreläsningar, nemligen Carl Michael Bellman. Han anförde rörande donne Sverges störste sångare (vi säga med afsigt icke skald) dels några korta biografiska uppgifter, dels en personlig karakteristik. Slutligen genomgick tal:n de momenter, som kunde betraktas såsom inverkande på Bellmans poetiska skaplynne, hvartill hörde hans föregångare, landets natar och lynne, med särskilt afseende å Stockholms folklif, samt dåvarande tidsomständigheter, hvartill kom inflytandet af den allmänna europeiska tidsstämningen i denna brytningsperiod, kort före den franska revolutionens utbrott. Tal:u kastade blicken öfver dessa särskilta förhållanden och fästade vid hvart och ett mer än en sann och träffande anmärkning. Då vi i föredraget saknade nog stark betoning af den känsla för naturen, som uppenbarade sig äfven hos andra diktare vid denna tid, t. ex. Creutz och Gyllenborg, och som äfven framträder hos samtida författare i andra länder, att blott nämna den odödlige Rousseau, så är det möjligt att prof. L. kommer till detta ämne, när han i sin sista föreläsning kommer att närmare genomgå Bellmans sångare-skap (om detta ord tillåtes). Ty Bellman var — det får aldrig förbises — sångare i detta ords fulla mening. Hans dikt var oskiljaktigt förbunden med melodien. Så kunna vi näppeligen tänka oss Bellman skrifva ett poem; han sjöng sina sånger omedelbart ur sitt falla bröst, och de flesta impromptu. Många af dessa sånger hafva sannolikt aldrig blifvit upptecknade. Man saknar i allmänhet memoarer från denna tid, som kunna gifva oss några detaljerade kultur-bilder. Ett minne må dock här anföras. Hufvudstadens förmögne borgare hade vid denna tid sina s. k. Malmgårdar belägna vid stadens yttersta gränser, hvilket var den tidens sommarnöjen. Der var Bellman en eftersökt gäst, och efter middagen lyftade honom ofta tre fyra unge män på en bärstol, der han satt med guitarren och sjöng så länge man orkade bära honom omkring i trädgården. Detta minne är oss bevaradt genom en åldrig person, hvilken såsom barn ofta bevittnat sådana scener på föräldrarnes malmgård. Prof, Ljunggrens sista föreläsning hålles i morgon, Tisdag, klockan sex o. m.? en tid föranledd af K. Vetenskapsoch Vitterhetssamhällets årssammankomst nästa Onsdags afton. — Ny föreläsningsserie kommer att begynna å Lilla Börssalen sannolikt med den 31 Januari af akademie docenten dr Dietrichson, som ämnar afhandla tvenne af medeltidens handelsstäder, Venedig och Florens, ur kulturhistorisk synpunkt. j — Nya Teatern. På vår Nya Teater! uppträdde i går första gången on elittrupp af Kongl. Teaterns i Stockholm Balett, under ledning af hr balettmästaren Th. Martin. i Man har ifrån Stockholm uppmanat oss attit inlägga i vår penna all möjlig elegans, fört j Å att värdigt måla den balett, som nu inträdt, ehuru blott på ett flygtigt gästbesök, uppå Göteborgs scen. Det är icke så lätt att motsvara sådana önskningar. Vare det nog sagdt, alt vi nu fått inför våra ögon det faktiska svaret på frågan: huruvida danskonsten verkligen må hänföras till de sköna konsterna. För att uppfylla detta anspråk måste i dansen ingå: skönhet, behag och smidighet i förening med all den plastik i rörelsen, som motsvarar karakteren af bvarje dans. Och det är hvad man här fannit. Baletten ,Idealet hvilar på en vacker id — det är en ung målare (hr Martin), som förgäfves söker sitt ideal, intilldess det framträder inför hans förtjusta öga i grefvinnan Biancas (m:llo Amanda Forsbergs) gestalt. Det pärmar sig honom, det flyr s undan, det gäckar honom oupphörligt, och 1 han tror sig vara offer för en illusion, in-J! tilldess han famnar idealet lifslefvande i sina armar. — Detta var första tablån, som var af mera mimisk beskaffenhet, men der åskådarne följde med samma ifver sem konstnären sjelf den behagliga bild, som kringsväfvade honom. I den andra tablån förekommo fyra balettnommer, som gåfvo tillfälle åt alla sällskapets medlemmar att presentera sig för publiken. De belönades alla med lifliga applåder och flera inropningar, hvilka framförallt följde på den vackra och lifliga Polka-Mazurkan, utförd af m:llne Paulsson och Sandberg, samt Pas de deux mellan m:lle Forsberg och br Lund. I dessa sednare nummer hade m:ll Forsberg tillfälle att utveckla de egenskaper af styrka, smidighet och ledighet, i förening med naturligt behag, som göra henne till en gann artist på den ädla danskonstens område. Den fullsatta salongens lifliga bifallsyttringar lofva den bästa framgång åt sällskapets återstående representationer. Baletten ,,Idealet gisves i afton ånyo, då tillika operetten , Teaterdirektören för för2— mL L — 1SW — — LR zeHi—2—2—2— Vr ; — -O—-— o — — A— 2 W uk-— —— ——