Staden och Lånet. väderleken fortfar att ega den vårlika karakter, som utmärkt hela denna vinter, åtminstone hvad södra och mellersta Sverge angår. Blid och dimmig luft, i förening med duggregn, se der väderleken från den ena dagen till den andra; blott om qvällarne framskymtar klar himmel med glävsande stjernor. I deg har man i Kungsparken plockat utspruckna bladknoppar från en och annan buskväxt. Den ihärdiga Vestliga vinden — som nu varat väl närmare en månad — förhindrar många lastade, väntande fartyg att gå till Bjös. — Export. I exporten från härvarande hamn har under 1865 äfven ingått 19,217 ä. heloch halfylleväfnader, hvilket torde kunna beräknas till omkring 40,000 alnar kläde, utom något segelduk och bomullsväfnader andra slag; något som förtjenar anföras såsom ett fägnande bevis derpå, att vår klädessabrikation både kan täfla med andra länders, och redan börjat göra det. Det är oss alldeles klart, att den skall lifligt framgå på denna väg, i samma mån den befrias från sbyddstullarnes förlamande inflytande. — Föreläsning. Artisten G. Saloman har i dag hållit sin andra föreläsning i Perspektivläran inför ett intresseradt auditorium af omkring 40 personer. — Omsättningen i vexlar å Göteborgs börs under förl. år utgjordes af sterl. 1,902,942: 09, B:ko M:k 10,959,626: 02, Francs 8,746,848:75 och Holl. C:t 278,264: 29, eller rdr rmt 54,753,115: 92. År 1864 omsattes af eesterl. 1,924,676: 12, B:ko M:k11,447,173: 13, Francs 7,178,954: 42 och Holl. C:t 214,715: 52, eller rdr rmt 54,402,910: 45. — Löjtnant Muhl vid Göta Aiilleriregemente har förvärfvat en mycket oförskyllad ryktbarhet genom den offentlighet ett par adliga officerare velat gifva åt den rättvisa och lindriga bestraffaing, som blef den unge lr gstiftaren ådömd, derföre att han försummade att anmäla sin uppehållsort, sedan han lemnat sitt lagstiftarekall vid riksdagen. Löjtnant M. föredrog att låta domen gå genast i verkställighet, och det lärer väl ej kunnat förvägras honom, så vida ej Riksdagsorduingen äfvon förbjuder en riksdagsman att sjelf underkasta sig ett straff, hvilket ja likväl vore eu intrång i hans frioch rättigheter. Emellertid hu en ledamot af ridd. och adeln påkallat ståndets medverkan, för att förmå justitie-ombudsmannen att beifra det lidande, som öfvergått löjtnant Muhl, hvilket ban dock tyckes hafva sjelt burit med sitt vanliga goda lynne. Det skall blifva rätt eget att erfara adelns öfverläggning och beslut i denna fråga, och saken kan gifva anledning till att närmare belysa det sätt, hvarpå en del adliga officerare betrakta sina tjensteålig ganden, när de uttagit sina Riddarhuspoletter. Det är ej underligt att man varit mån om en sjolfskiisvenhet som kunnat möjliggöra ett