ras emellan olycka och vårdslöshet från statens sida, då fråga är om dess skyldighet till ersättning uti ifrågavarande fall. Något annat borde man icke af staten begära än skillnaden i brandförsäkringsvärdet å egendom, som vore belägen vid jernväg. Olyckor kunna nemligen träffa icke blott hus utan skogar och sädesfält m. m. Tajaren anhöll om bifall till betänkandet. Sedan hrr Siljeström, Loven och Isberg äfven framställt anspråk på bifall till betänkandet blef detsamma af ståndet godkändt. Ekonomiutskottets betänkande n:o 15, att väckt motion om förbättrad hägnad utmed statens jernvägar måtte lemnas utan afseende, godkändes, sedan bry Witt och Falkman talat för bifall till motionen. Samma utskotts betänkande n:o 25, att väckt motion om upphörande för statens tjenstemän af skyldigbeten att ställa borgen för den uppbörd, de omhänder hafva, må föranleda en skrifvelse till Kongl. Maj:t af det innehåll, att uppbördsmännen må hos vederbörande embetsverk tillåtas nedsätta en eller flere af sådane statens eller allmänna verks eller inrättningars obligationer i stället för borgen, godkändes. Lagutskottets tillstyrkande betänkande n:o 14 i anledniog af Kongl. Mej:ts nådiga propositiou till Rikets Ständer med förslag till förnyad förordning angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, föredrogs i atseende på 1 S, men blef på begäran af hr Carlen till nägta plenum upps Sjutet. Bondeståndet. (EL. 10 f. m.) Efter verkstäldt val af ledamöter och suppleanter i opinionsnämnden, föredrogs allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:o 21, afstyrkande väckta motioner om att bereda jordbruket lindring i afseende på kronobrefbäringsskyldigheten. Mot de motiver, utskottet åberopat såsom grund för dess ofstyrkande af nämnda motioner, uppträdde P. Andersson från Blekinge, Bjerkander, Sv. Nilsson, Olof Nilsson, Östman m. fl. Biand de klandrade motiverna nämndes isynnerhet de, hvari utskottet yttrat dels att kronobrefbäringen vore ett bland de lindrigaste af jordbrukets oners, dels att man borde finna en ersättning härför uti den i allt större mån utsträckta befrielsen från skjutsskyldigheten. Flera af dessa talare yrkade jemväl återremiss, dels för att stäfja utskottets visade böjelse att afstyrka motioner (af Sv. Nilsson nämndes tärekildt, att af utskottets 29 till riksstånden inkomna betänkanden, 25 varit afstyrkande), dels för att få frågan på ett grundligare sätt behandlad. Efter slutad diskussion lades betänkandet med ogillande till handlingarna. Derelter förekom samma utskotts betänkande p:o 27, afstyrkande af Sköldberg från Nerike väckt motion om skyldighet för jernvägstjenstemännen att afsätta en viss procent af sin lör för Åstadkommande af en pensionsanstalt 1ö1 denna embetsmannacorps. Å betänkandet yrkades återremiss af motionären, Hörnfelt, E. Ers-. son m. fl., hvilka hade önskat, det utskottet hade tillstyrkt motionen på det att staten skulle be: frias från pensioneringen af denna corps. Månge af ståndets ledamöter instämde i detta yrkande i öfverensstämmelse hvarmed betänkandet åter remitterades. Lagutskottets betänkande n:o 14, i anledning af Kgl. M.ts nåd. proposition med förslag til ny expropriationslag, bifölls efter någon diskus sion, derunder S. Bergström från Östergötlan yttrade sitt ogillande af den princip, som Dp gjort sig gällande uti ifrågavarande afseende, så som, enligt tal:ns förmenande, görande ingrep i eganderätten, och var talaren derföre af de åsigt, att ersättning för den jord eller lägenhet som skall afträdas, måtte utgå med 50 eller 33! procent högre än värdet derå; yttrade för öfrig klander mot åtskilliga Så af betänkandet. Me de föreslagna stadgandena rörande afstående: flygsandsfält uppträdde Ola Larsson, och af I Persson yrkades expropriationslagens utsträck ning äfven till torg och gata. För bifall ts lade P. Nilsson, Rosenberg, O. Persson, Med; m. fl. Lagutskottets utlåtanden n:is 19 och 20 bifö log, hvarefter ståndet åtskildes kl. 2.