De tre kyrkorna i Sigtuna, (Från en korresp. till Upsala-Posten.) Mycket har blifvit skrifvet om den goda staden Sigtunas. och man har, dess värre, på köpet framställt bomälte stad som en typ för slit hvad alla småstäder heter, som ett riktigt Kråkvinkel, ja som en håla full af ,de dödas ben och all oreulighet. Till en stor del har detta beklagligen varit förhållandet nära under tre århundraden efter reformationen, och det vill synas, som en Nemesis divina hvilat öfver stadsboerna för de helgerån, hrartill de under denna tid gjor sig skyldiga, genom förstörandet af de äldre kyr korna som efter 1530-talet stodo obe Sedan klockorna blifvit bortisgua och tem lemnade ät sitt öde, tätllade stadsbosroe att från murarna borttaga ull huggen sten som kunde åtkommas för att begagna till hörnoch trappstenar. Den med huggen granit infattade båge till högchoreta halfrunda presbyterinm blef uadbruten, de af glät sten uppförda yttervaggarne bade ej så fort hunnit nedfalla, förr än stenen bortfördes, för att användas till grund åt stall och svinhns. och det såmsiva st? allt är att presterskapet ände in i sednaste tid nynes bärvid föregått med sitt exempel. Eu ny tid har likväl börjat :andas för Sigtuna under det sista årtiondet, och staden reser sig så småningom ur det djupa förfall, hvari den råkat. — Flera nya bus halve blifvit uppbyggda, Prestgutan rätad, och flera åtgärder vidiagna till allmän och erskild nytta och trofaad. Men, frågar den redan otåliga läsaren, det var ju om de tre kyrkorna korrespondenten skulle tala. Tålamod aldrig så litet, så skola vi snart konma till dem. I staden finnas: den nu begagnade Mario kyrkan, eller ,stadens ordinarie Guds hus, som det beter i en gammal anteckning från 1750talet, vidare S:t Olof och 5:t Per, samt en qvarstående torumur af S:t Lars kyrka Om de andra: S:t Nikolai kyrka, samt S:t Gertruds, S:t Erics och S:t Bartholomei kapeller kan med Rachel sägas: , det är ute med demt. De tre första deremot äro ännu mer och mindre behållna och töreta tillsammans on åskådlig bild af kyrkobyggnads-konstens utveckling i vårt fäderneslard. samt äro såsom fornlemningar de märkvärdigaste i riket. S:t Per, el forna domkyrkan vid Prestgården, är den äldita af alla, uppförd af gråsten och invigd 1 Den framter i allt en bild af byggnadskonstens barndom i Sverge och väl genom sin grundlan som gitt byggnadssätt särdeles framstående. an vågade vid den tiden håär i landet ännu; icke uppföra en högre mur ofvanpå ett större! hvalf, hvarföre förbindeisen emellan kyrkans skepp och högehoret åstadkommits genom anbringande af porthvalf i tornmuren, ett på ve stra och ett på östra sidan. Toraet, omkrir 100 fot högt, utgör nemligen den egentliga kärnan, hvaromkring skeppet med vestra tornet, sidochoret, högchoret och sakristian tillsammans bildat ett helt. Vestra tornet är till stor del tedfallet, utom nedra delen, som bildar ett hvalf, Ian annan dagöppning än en stor portal utåt syrkans skepp. Detta hvalf, likasom det inuti stora tornet, är ännu bibehållet, men alla öfriga! valt nerfallna, äfvensom en stor del af skep)ots sidomurar. I Genom Vitterhets-, Historieoch AutiqvitetsWkademiens försorg har en del af gruuden nu lifeit befriad från sten och grus, och anledning ir att tro, det regeringen kommer att särskild: ärda sig om bibelällandet för framtiden af