fortro oss, och hvilka ega djorshet och urskiljning nog att blifva utvalda till friheten: förkämpar och folkets ledare. — Och hyser ni den afsigten att vinna mig för edra planer? frågade jag med konstladt lugn, ty ungdomlig fåfänga och en obestämd aning, att jag stod vid mitt ödes vändpunkt, började redan dväfva och tillbakatränga alla öfriga betänkligheter. — Jag hyser den ötvertygelsen, att ni förenor hos er alla de egenskaper, som utmärka en folkledare, och derför önskar jag att få räkna or till do våra. Vare det emellertid långt ifrån mig att vilja öfvertala or till ett så farligt företeg, äfven om målet log tusen gångor mera lockande emot oss. Deremot vill jag låta er blicka in i vårt hemliga förbund, skaffa er tilliälle att göra er tortrogen med våra vilkor, förhoppningar och utsigter, och derefter fråga er om ni vill bestämma er. Vill ni blifva on länk i vår kedja, välan, då helsa vi er af fullaste hjerta välkommen såsom broder och medarbetare i det stora verket; i motsatt fall har jag blott en bön till er, nemligen att för evigt åt glömskans graf öfverlerana hvad jag nyss meddelade er. — Den bild ni framställt för min andliga syn är verkligen lockande och väl värd ait man bringar den ett offer, svarade jag med fast röst, — men ni bör ej tillvita mig brist på mod eller sann fosterlandskärlek, om jeg önskar att lära känna andra medlemmar af ert förbund, innan jag fattar ett afgörande beslut. — Ni skall och bör ej binda er förrän ni fått ett tydligt begrepp om det sedan flera år förberedda företaget, — och skulle ni innan kort äter vilja göra en utflykt till Go