ti A plågsamma fruktan att så se ett sjelfmord begås af styckets hjelte, som, i förtviflan öfver att oj kunna få sin älskade, just ämnar kasla sig på en af de i gång satta maskinerna i hans mekaniska verkstad för att låta slita sig i stycken — men i det afgörande ögonblicket får sigte på sin utvalda, den hågåttade, stolta fröken Blanche Guy-Chåtel. I mitt förra bref kallade jag pjesen La Princesse au bois dormant, tror jag; den heter rätteligen La Belle au bois dormant. Egentligen borde jag ej ha rättat detta misstag, men jag påminner mig åpropos häraf en liten historiett. Det var dan tiden då Lars Hjerta utgaf Aftonbladet. Nämnde tidning omnämnde en pjes, som i Paris gjort ofantlig lycka, hufvudsakligast för mll Mars skull, ty hon hade spelat hufvudrollon. Nils Arvidsson, som var theaterrecensent i , Dagligt Allehanda, begagnade ett välkommet tillfälle att få utfara mot Aftonbladet, som visat sig så okunnigt, alt det ej vissto att mil Dorval spolat hufvudrolen i den ifrågavarande pjesen. Hr Hjerta blef troligen något förlägen häröfvor, men ban fann sig, såsom han alltid gjort, och svarade i ott pikant genmäle, att det förrådde en mycket stor grad af obekantskap hos recensen ten med do parisiska tbesterförhållandena, då han oj visste, att mll Mars insjuknado och att mll Dorval sista stunden öfvertagit hennes parti! Detta var bara ett påhitt af herr Hjerta, som tagit för princip att , aldrig markera någon svaghet. Allehanda teg. Vår väderleksspåman, ott original på våra gator med namnet Björn, känd af hela sta den, förklarade i går på fråga om vi ej snart skola få någon snö: ,den kommer i sinom tidY — vi måste vara nöjda med den upplysningen ännu så länge! Ky.