icke är gjord af hr B., bör dock den frågan ställas till br O. T.: Om ett brott blifvit begånget, böra då tidningarne icke omtala det derföre att de ej kunna uppgifva brottslingen? Den andra sramställningen ligger i foljande betyg öfver studentkårens seder och uppförande: Med anledning af de svåra beskyllningar, som under sednaste veckor i åtskilliga tidningar förekommit och ofta upprepats mot studentkårens i Lund förhållande i allmänhet och särskilåt i moraliskt hänseende, hafva undertecknade, som tillhöra och länge tillhört Lunds samhälle, funnit oss af rättskänsla och billighet uppmanade att mot dessa angrepp offentligen inlägga vår protest. Vikunna sanningsenligt intyga, att härvarande studerande ungdom, långt ifrån att förtjena detta klander, tvärtom måste af hvarje rättänkande, som med oförvillad blick betraktar vår tids studentlif, prisas för sitt sedliga och ordentliga lefverne, sin flit och trägenhet i studier samt sin aktning för samhällslifvets fordringar. Lund i Januari 1866. P A. Lewenhaupt, L. Billström, f. d. landsh. borgmästare. C. W. K. Gleerup, S. af Petersens, bokhandlare. ryttmästare. C. O. Borg, A. W. Bennet, fabrikör. major. Ach. Kahl, N. Lilienberg, theol. doktor. häradshöfding. B. Norström, A. Ekberg, häradshöfding. handlande. G. M. Sommelius, C. J. Collin, rektor vid katedral-skolan. v. pastor vid domkyrkan. Vi upprepa här hvad en gång förut blifvit anmärkt, att vi ej känna till att några 2svära beskyllningar blikvit gjorda mot Lunds studentkår ,i moraliskt hänseender, såvida man ej vill sålunda betrakta den råttmätiga harm, som uttalat sig öfver det rås karnevalsskämtet efter Lincolns död, hvilket kande passera utan protest från studentkårens sida, eburu det sedermera blifvit desavoueradt. Om några okynniga studenter haft upptåg för sig, som af en och annan insändare tagits något för allvarsamt, så tro vi dock ej att kårens ,moralitet, i fråga om seder och uppförande, blifvit dermed så angripen, att den behöft utsättas för obekaget af ett offentligt frejdebevis från en hop aktade män. Också antaga vi att mångon student skall siana sig deraf långt mera besvärad än af de s. k. ,svåra beskyllningarno. Hvad man hos kåren ogillat och beklagat — låtom oss fasthålla dervid — har varit dess brist på ungdomlig anda, dess oförmåga att uppfatta en stor fosterländsk sak och deraf följande kallsinnighet vid hela det öfriga landets jubel — och detta omdöme har ej kunnat rubbas genom det misslyckade cirkuläret från ,, medlemmar af Lunds studentkår, hvilket blef kringskickadt till landets press, och hvaremot ingen protest från andra medlemmar af kåren hörts af. Det är härom fråga är. — Rörande uppträdet i sfs. å utgifvaren af , Folkets Tidning hänvisa vi till den första insända uppsatsen. Sedan ofvanståendo var skrifvet läsa vi en artikel i samma ämne i Malmö Snällpost, der ,beskyliningarne närmaro specificeras. Så hafva insändare i H.-T. sagt att hos hr Bölov, utgifvaren af , Folkets Tidning, dörrarne blifvit bestormade och fönstren inslagna, samt att en strut arsenik blifvit till samme redaktör inkastad. En annan insändare till A.-B. har berättat, att på Lunds värdshus läsas anslag, innehållande att inga reqvisitioner der utlemnas utan mot kontant betalning innan reqvisitionen får göras — och finner deri ett misstroende till studenternas ordentlighet. Snällposten beledsagar den sednare insinuationen med soljande upplysning: Vi hafva gjort oss underrättade om huru det förhåller sig med nämnde anslag på , Lunds värdshus och fått den upplysniog att på ingen dylik lokal sådana finnas eller funnits. Deremo: lärer i en offentlig trädgård (, Novilla) det danska bruk, som äfven i Malmö antagits, blifvit för uppassniogens skyndsamhet infördt och anslag derom i bersåersa uppsatta, att betalning vid reqvisitionens mottagande erlägges. Detta kan ock medföra säkerhet för batalningen af de mänga främmande ur alla klasser, som freqventera ett sådant ställe. Endast för dem, som på stället äro kända och deribland naturl. mest studenter, göres härifrån undantag. Der hafva vi alltså ,,de svåra beskyllningarne, hvilka verkligen undfallit vår uppmärksamhet. Det är dock väl blott den sista, som kunnat anses drabba kåren i dess helhet, och sådana beskyllningar finna vi i allmänhet vara både obetänkta och orättvisa. (Insändt och betalt.) Med anledning af fleras önskan, bedes vänlimAn att dan InnaAhållanibka vneadilan anm fänrät