Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1866, sida 2

framstod i en löjlig dager. Talza ville ej, vid öfverblickandet af Nor ; dens kulturhistoria, gå förbi Sancta Birgittas väldiga och underbara personlighet och fann i den bitande ironi, hvarmed hon skonslöst sslude påfvar och prester, en fligt af huor, som berättigade hennes omnämnande vid detta tillsåalle Elter nationstiden mölle Georg Stjernljelm, hvars skapiynne betecknades i den grafskrift han sjelt åt sig föreskrilvit: ,vixil, dum vixil, !etus, hvarefter talaren ville, i nästa föredrag öfvergå till Lasse Johansson Lucidor. Äfvon nu åhördes det klara, omvexlande och lärorika försdraget med oaflätlig upp märksamhet af den talrika församlingen. — Speciella föreläsningar. I Göte borgs skolmusei lokal bar br mag. Neovin i dog hållit det första al sina annonserade föredrag i matematiken, hvilkot nu inleddes genom några mycket intressanta allmänna betraktelser rörande don matomstiska vetenskopens betydelse. 84 erinrades bucru de natemalisxa begreppou: storlek, form, antal, åtorfinnas öfverallt i universum, som undericastadt matematikens lagar. I vår egen kropp: dess rörelser, bendyggnad, muskler, blodomlopp, hjertats och pulsarnes slag, seendet och hörandet, verka statikens och den allmänna rörelsons, optikens och akustikens, olter matematiska formler bestämda lagar, hvilka planeterna cca andra himlakroppar lyda i sina banor. Talaren erinrade härvid om Galeldi, Keppleus och Newtons upptäckter, samt om de bestämda tallörhållanden, som framträda inom kemiska föreningarne likasom inom kristallisationen. Men icke blott den yttre verlden följer matematikens reglor; äfvon inom den andliga sferen — i krono!ogien och statistiken, likasom i musiken, målningskousten (perspektivet), m. m. spela de matematiska förhållandena en högst betydande roll. Men matematiken vore dock j blott en hjelpvetenskap; den är en vetenskap i och för sig, med förståndsbildande kraft, hvarvid talades om dess exekta natur, dess bevisförning, m. m. Talaren öfvergick härefter till den matematiska kunskapens indelning, med bestämmande af dess första enklaste begrepp, för att i nästa föredrag öfvergå till definitionerna och det geometriska språket. Föredraget åhördes af omkrivg 50 personer, deraf c:a 15 damer, bvilka voro mycket intresserade af denna början. För d som vilja i winnet behålla en del detaljer, är det nödigt att medföra avteckningsbok. I samma lokal började sistl. Fredag arnsten G. Så oman sina föredrag i Perspektivläran, hvilka, ehuru alsedda i första rummet för de mest försigkomna af ritskolaus lärjungar, dock tillvunnit sig ett auditorium af cirka 40 personer. IIr Saloman inledde denna sivu så började kurs med en antydan om perspektivlärans betydelse för den bildande konsten, dervid han kastade en blick på den antika målningskons en innan perspektivets matematiska lagar blifvit uppdagade. Vidare redogjordes för stereoskopet och sotograsien, hvarefter taln:n bestämde och förklarade en del af den terminologi, som sedermera komme att användas. Vi äro öfvertygade att dessa söredrag skola blifva lika lärorika som de nu uppmärksamt åhördes. — Göteborgs musei ritskola öppnas ter i morgon middag för qvinliga elever samt fortsättes derefter på samma tider, som under den förlidna terminen. Skolan, som. under förra terminen arbetat på 6 afdelningar, är för den ru ingående utvidgad med en högre afdelning, under föreståndaren, artisten G. Salomaus ledning. Dö goda frukter, gom den första terminen redan visat, skola — vi äro derom förvissade — urder skolans sortgång tillvexa. Den redan vunna erfarenheten har bekräftat organisationens ochi de införde metkodernas riktighet och ändamålsenlighet. Också visar sig redan en tillväxt i elevernas antal, som under den förra terminen uppgått till närmare 200. Vi tro oss alltså kunna med allt fog uppmana både privatskolors föreståndare och föräldrar att ej sörsumme det nu öppnade tillsä!et att boreda sina barn en både god och billig undervisning i denne herrliga konst, som åtminstone i viss mån bör i den allmänna bildningen och alltså komma hela det uppvexande slögtet till del. — väderleken. Det vackra vinterväder, åt hvilket mon i förrgår och föregående dag fröjdade sig, tog ett hastigt slut, i det natten till i går blidväder inträdde och et jade, som, med korta mellanrum, fortfor under gårdagen och i ratt samt äfven under loppet af innevarande dag. Det losvande siädföret är spårlöst försvunnot och rusk och slask våder åter på gator och vägar oi