ske statsministern för kolonien, hr Oardbell, som, i det den beklagar do ömsesidigt föröfvade grymheter, lofordar myndigheternas irver och prisar maronernas uppförande. Stormen den 8 Jan. bar förorsakat åtskilliga olyckshändelser. I Hull nedstörtade murarne till en hög, ännu icko fårdig sabriks byggnad och begrosvo under sig tvenne bredvid stående hus. Fem menniskor utdrogos som lik ur ruinerna; fem andra blefvo mer eller mindre skadado. I Zeeds nedblåste en mur, tillhörande ett nytt hospital, och åtskilliga personer sårades. I London ref stormen taket af ett hus vid Fleetstreet (en af hufvudstadens lifligeste gator) och kastade det med fruktansvärdt brak ned på gatan; bandratals menniskor och många passerade förbi, utan att — mörkvärdigt nog — någon blef skadad. Handeisfördraget med Österriko helsas af engelska pressen som ott steg i en god riktning, och den nuvarande östorrikiska ministören lofordas för sina frisinuado afsigter. Times skrifver derom: ,Ehuaru det otvIkvelaktigt ligger något theoretiskt osundti dessa internationella öfverenskommelser (emedan on grundsats-enlig frihandel skulle göra dem öfver slödiga), hafva de dock, i den närvarande fasen af utvecklingen på kontinenten, sina förmåner, bland hvilka den hufvudsakligare är, att don ger en framskriden handelsdrifvaudo nation, sådan som vår, tillfälle att påtränga sina grannar reformer, som komma både dem och oss till godo, och att fastbålla dem i en ömsesidigt förmånlig byteshandel. Detta är isynnerhet fallet med det österrikiska fördraget. Hade de österrikiske finansmänren lemnats åt sig sjelfva, skulle de förmodligen väntat ännu 20 år, innan de tagit mod till sig att kraftigt beträda sribandelns bana. De insigtsfullare statsmännen skulle förstått och gillat den bittre vägen och det oaktadt gått den sämre. Massan af österrikiska handelsståudet skulle ännu en tid uppropat de sofismer, som under många slägten hindrat fattiga och afsöndrade nationer att förvärfva välmåga. Men fördraget med Frankriko af år 1860 och det med Tyskland af förlidet år hafva icke blott skonat de österrikiske fribandlarnes ifver, utan ock satt vår regering i stånd, att nödga kejsarrikets regering till en närmare granskning af sitt finanssystem. Följden är det nu föreliggande fördraget. Underhandlingarne halva varit långa och svåra, ty gifves det en verldstrakt, der förflutna århandradens ortodoxi på handelns område ej blifvit anfrätt af forskningens anda, Åså är osterrikiske kejsarens länder. EGYPTEN. Från Alexandria meddelss den oväntade underrättelsen, att vico konungen befallt, att de hittills för regeringens räkning drifna jordegendomarna skola utarrenderas, och att landtmännen hädanefter skola få afyttra sina prodakter utan regeringens mellankomst. — Den egyptiske ångaren Rigd har strandat på en klippa i Röda hafvet, ungefär tre timmars väg från Suakim. 61 passagerare räddades af en unaan ångare; de öfriga gingo med last och fartyg till botten. Tegens post. SPANIEN. Ängåonde de oroligheter, hvilka redan den 8 dennes utbröto i Barcelona, meddelas foljande af regeringens egna organer: Klockan 3 eft. m. samlade sig upproriska hopar på gatan Fernando och Konstitutions-platsen. Men trodde sig observera, att många af de upproriska icke tillhörde stadens befolkning. Hållningen hos dessa massor var , långt mera oroande än föregående dagen. En stund ofteråt ankommo marintrupper i afsigt att bortdrifva de upproriska. Fiera andra hopar hade infunnit på Rombla — en öppen plats — der de gjorde mycket oväsendo. Klockon 8 på attonen omringades de upproriska of marinsoldator och borgorepatruller. Klockan 9 tilltog upploppet under ropen: ,Lefve Prim! Lefve friheten! Lefve Iberien! Mariusoldaterna arresterade många och nu kom det till ett blodigt handgemäng. Flera gevärssalror gåsfpvos, och man kan tydligen läsa mellan raderna i do officiolla rapporterna, utt förlusterna å ömse sidor varit ganska betydliga. Franska Monitören skrifver den 11 d:s: Generalerna Echague och Zabala förfölja fortfarande Prim. Den 10:de förekommo oroligheter vid Puerta del Sol af studenterna i Madrid, hvarunder upproriska rop TI höjdes. Tenom stränga och hastiga åtgärders vidtagande förekommos allvarsamma oordningar. Dagen derpå heter det i samma tidning: , Ställniogen i Spanien synes vara i dag som i går. Prim synes rigta sin marsch mot Portugal (7). En proklamation af generalkaptenen i Madrid gifver tillkänna, att folkhopar, som höja upproriska rop, skola skingras genom trupperna. Utom Catalonien och Arragonien, der det är oroligt, äro alla provinserna lugna. Från Bayonne telegraferades till Paris den 11 dennes: ,Det är icke sannt, att Concha blifvit sårad; han har inträffat i Madrid och rådplägat med ODonnell. Fordon, anspann, m. m. äro fråntagna Prim. En deputation af cortes har aflemnat en loyalitetsadress till drottningen. STORBRITTANIEN. Boskapssjukan griper ytterligare omkring sig. Grefskaper, som förut varit skonade af henne, t. ex. Nottinghamshire och Leicestershire, börja nu hemsökas af hennes förhärjningar. Den dagliga förlusten af slagtoxar och mjölkkor anslås nu till 1000 om dagen, lö så gå gr be ve ur Å 2 — i BÖeOs Anm oO U2 —