stirtande KOTPOTA 401 f NYALVLAA 00 -Gö Rbodo-Island, Michisan. Maryland, Newyork, West-Virginia, Maine, Kansas, Massachusetts, Pennsylvania, Virginia, Ohio, Missouri, Nevada, Indiana, Louisiana, Minnesota, Wisconsin, Vermont, Tennessee, Ark ansas, Connectient, New-Hampshire, Syd-Carohna, Alabama, Nord-Carolina och Georgia, summa 27 stater eller de tre fjerdedelar af hela antalet, hvilkas bifall erfordras för införandet af en ändring eller ett tillägg i unionsförfattni.Sen. Sedermera hafva ytterligare tvenne stat er, Californien och Oregon, bifallit artikeln. Dagens post. SPANIEN. Lång tid torde förgå, innan man kan få jallkomlig visshet om det nuvarande upprorets styrka och utsigter till framgång eller undertryckande. Ty spanska regeringen tilllåter inga telegrammer afgå till utlandet, om de icke framställa sakerna i en för regeringen fördelaktig dager. En korresponden skrifver från Paris till, Köln. Zeit. följande: De underrättelser, hvilka här inträffa från Iberiska halfön, intaga en allt mera dyster färg. Den rörelse, som utbrutit under Prims ledning, är visserligen, såsom vanligt i Spanien, en militärrevolution, men den har denna gång bakom sig hela det stora progressistpartiet, hos hvilket Prim står i det största anseende. Dertill kommer, att en af de mest omtyckta officerarne, general della Torre, slutit sig till de upproriska, och om det är sannt, att progressisterna i tre år arbetat på förberedelserna till denna resning, så torde chancerna för företagets lyckande icke vara så ringa, som man på en del håll låter påskina. Kanhända det icke heller är utan vigt att bemärka det kalla språk, som franska Monitören förer i frågan, samt att nämnde organ icke haft ett enda ogillande ord mot de upproriska. Efter allt hwad i Paris talas om saken, är det icke troligt, att IVapoleon III:s regering skulle hysa några särdeles sympathier för bourbonerna i Spanien och det berättas till och med, att, vid talet om ett möjligen skeende understöd från fransk sida mot de upproriska, man i regeringens kretsar påm innt om Ludvig XIV:s yttrande: ,,Det finnes inga Pyreneer mera!, samt huru detta uttryck äfven i dag skulle kunna blifva en sanning. Deremot hänvisar man härpå, huru genom den portugisiske konungens resa genom Spanien troligen de ifrigaste iberisternas Önskningar och förhoppningar tagit ny fart samt töranledt resningens utbrott just nu. ÅAngående hukvudsyftet med resningen vet mÅn ännu ingenting bestämdt. Enligt ett rykte, skulle Prim söka förmå drottningen att afträda regeringen till förmån för sin son, prinsen af Asturien, under hvars minderårighet Prim skulle förestå regeringen och uppbjuda hela sin förmåga för åstadkommande at liberala institutioner, hvilka han hoppas, under den tid han vore vid styret, kunna be-J reda starkt fotfäste. Enligt ett annat rykte. påskyndades utbrottet, emedan cheferna erhållit underrättelse om, att kamarillan arberade på ett statsstrock, hvilket skulle hafva till syfte återställande af den absoluta sty ! relsen. Det vissa torde vara, att drottning Isabellas ställning är mycket vansklig. Segrar Frim, har han, som förat är sagdt, till: plan drottningens abdikation; segrar ODo-n i nell, anser man allmänt, att en diktatur för s honom förestår, hvilken man gerna kan ankarakter, skall leda till nya uppror. STORBRITTANIEN. De brittiska tidningarne anställa långa beraktelser öfver den rapport gom unionens jöminister, hr Gideon Welles, tillställt konsressen rörande hans departements verksami set under kriget. Daily News och flertaa et af de dagliga tidningarne uttrycka sitt f rkännande af de amerikanska myndigheterag förmåga att inom en otroligt kort tid g örvandla en flotta, som vid krigets början estod af några stora ångfregatter och segelt kepp med 7,600 mans besättning, till den t nägtigaste flotta i verlden med 60,000 mans 3 sesättning, och försedd med förstörelseverkyg af ditintills osedd kraft och konstruktion. r ärskildt påpeka de den djorfhet, hvarmed 9 merikanarne kastade sig in på nya uppfiningar, sådane som monitorerna och andra, ch jemföra härmed don podantiska ängsliget och det starka fasthållande vid schablo-e en, som karakteriserar engelska marin-styelsen och skapat så många odugliga skepp — astarder af gamla principer, som man ickely elat öfvergifva, och nya som man icke vå-si at konseqvent tillämpa. Äfven ,Times eg-ti or en artikel åt hr Welles rapport, men 8 ynbarligen endast i afsigt att uppröra naD ionslkänslan mot amerikanarne. Så fästerls Times uppmärksamheten derpå, att hrlo Velles icke kunnat dölja sin tillfredsställelse eröfver att en så stor massa brittisk egenom blef under kriget kapad i brittiska skepp, om sökte bryta blokaden. Öfver 200 påm inglands bästa skoppavarf, i Clyde och Mer-d ey byggda stora ångare, särskildt asseddag. t vara utomordentligt snabbgående, blefvo lv: rder kriget kapade af amerikanska blokadskadrarne. Samtliga priser, som dessa gjore voro 1,151. Efter krigots slut har For-sa tta Staternas marinbudget nedgått från 140 d. illioner dollars till 24 millioner. Den brist sar 3 sjöofficerare, sem Förenta Staterna i börn af kriget ledo, afhjelptes hastigt derigeom, att 7,500 frivilliga ur handelsflottan imitterades till examen, sedan de genomstt en särskild skola i naatik och artilleri, ch sjöministern Welles tvekar icke att pålbl