läro piemontesare, lärer det likväl vara ovisst huru den piemontesiska gruppen i deputeradekammaren skall upptaga ministören. Förseningen mellan den moderata venstern och den venstra centern är nu, sedan begge dessa partier i Mordinis program erhållit en söreningspunkt, ganska sannolik. Utomdess framgår ur detta program det glädjande faktum, att i alla de vigtigare frågorna inga oförsonliga motsatser finnas inom de olika fraktionerna i parlamentet. Den nya regeringen synes hafva allvar med att åstadkomma betydliga besparingar, enär Lamarmora, enligt tidningen Italia, skall förelägga parlamentet ett förslag, efter hvilket krigsoch marinbudgeterna för år 1866 skola reduceras till hälften af budgeten för föregående år. Lamarmora anses hafva, i och för åstadkommandet häraf, uti Pettinengo funnit rätta mannen, enär han en längre tid var generaldirektör i krigsministåren för den afdelning deraf, som omfattar materielen, under det Lamarmora innehade krigsportföljen; derefter hade han högsta ledningen af krigsskolan i Turin och sist har han haft befälet öfver de i Genua förlagda trupperna. Det vill således synas som vore han en både teoretiskt och praktiskt bildad officer, och således fullkomligt bekant med de olika grenar i den förvaltning, der de största besparingarne skulle ske. Som parlamentstalare är han deremot icke lycklig. Äfven den nye justitieministern är, ehuru en skicklig jurist, en mycket medelmåttig talare, som endast inkommit i ministeören genom förord af Scialoja, hvilken gjorde hans närmare bekantskap under tilldragelserna i Neapel år 1848. Berti, den nye undervisningsministern, är, såsom gammal professor, vissorligen hen ma i de göromål, hvilka tillhöra hans nya verkningskrets, men i politiskt afseende anses han vara af alltför obestämd färg. För parlamentariska strider synes dot således vara illa bestäldt med det nya kabinettet. Municipalitetet i Turin har beslutat att låta förse de hus, uti hvilka berömda aflidna italienare bott, (såsom skett med Cavours förra bostad), med marmortaflor, på hvilka de aflidnas namn och förnämsta handlingar skola inristas. Bland dem, hvilka på detta sätt skola hedras, märkes den genom sina arbeten och sin fångonskap på Spielberg bekante Silvio Pellico. FRANKRIKE. Mexiko förblifver dagens mest bränmmde fråga, ehuru Italion, Österrike och Spemien borde gifva mer äa tillräcklig sysselsättning åt tuilleriernas utländska politik. Man hv iskar om en mängd ledsamma underrättelser från Vera-Cruz, angående hvilka pressen ick e vågar lemna några upplysningar. Långt ifrån att lugna, verkar denna tystlåtenhet ännu mera oroande. Så berättas från mycket trovärdig källa, att de franska trupperna i Mexiko äro trötta på den fruktlösa hetsjagten efter juarister; att zuaverna i Vera-Ctuz hängifvit sig åt ytterst, betänkliga demonstrationer och tillochmed höjt den röda fanan. Man hoppas allmänt, att det rykte måtte besanna sig, enligt hvilket kejsaren i Kitt throntal skulle tillkännagifva ett snart utrymmande af Mexiko. Man omtalar äfven kejsar Mazimilians fortfarande slöseri. Så lärer han t. ex. hafva anlagt en trädgård, för hvilken kostnaderna uppgått till 600,000 francs. Till följe af den kännedom, som den från Frankrike inforskrifne tillämnade nye mexikanske finansministern Langlais tagit om sakernas ställning, håller han sig fortfarande från affärerna, skyllande på sjuklighet. Indep. belge anför följande yttrande af GQuizot, den gamle franske Polonius, till en af ministrarne: ,Om Ni vill följa mitt råd, bör Ni stanna qvar i Rom, så fort som möjligt lemna Mexiko och aldrig rycka in i Belgion. Marskallk Hac-Mahon har låtit sammankalla de vid armåen i Algier anställda öfveringeniörerna och för dem till pröfning förelagt den industriella planen för societ algårienne, för att härigenom så mycket som möjligt påskynda de af detta sällskap tillämnade arbetenas början. Den komitt, som står i spetsen för uppresande af en minnesvård öfver Lamoriciere, lärer hafva beslutat, att, i stället för en sådan, i Algior grundlägga ett stort hospital med den aflidno generalons natan. Hertigen och hertiginnan de Mouchy hafva afrest till Rom, för att tillbringa vintern der. Den 5 dennes utbröt eldsvåda i theatro de la porte S:t Martin, genom hvilken en del af denna teater blef förstörd. I Hattigny har nyligen aflidit en gammal soldat, Noel, från den första franska republikens dagar. Han var 95 år gammal; i 73 år hade han haft träben, enär år 1792 vid Köln en kanonkula beröfvade honom det ena bonet. För 55 år sedan gifto han sig. Hans hustru, 85 år gammal, öfvarlefver honom. POLEN. Den allmänt aktade bankiren Mathias Rosen, chef för det gamla huset J. S. Rosen i Warschau, har träffats af ett slaganfall och aflidit. Han var en varm polsk patriot, och som sådan greps han smärtsamt vid underrättelsen om utbrottet af det sista upproret, angående hvilket han i ett bref, skrifvet i början af år 1863, förutspådde en olycklig utgång. SPANIEN. Do i Paris varande spaniorer yttra oförstäldt, att de anse räddningen för deras olyckliga fädernesland bestå on iberiek union, men de fördölja icke heller, huru planen härtill är alvisad från portugisiska sidan. Portugals innevånare, lyckliga under skyddet af sina