delen. Ekonomiekt. Tillraratagande af Latrinsplllnipgen i städerna. I detta ämne skrifves af Prof. Al. Miller uti 2:dra häftet af Landtbruks-akademiens handlingar sistl. år: För nutidens större samhällen bar bortskaffandet af affallsämnena blifvit en bekymmersam uppgift. I mån som landtbrukaren ej mera köPer latrin utan fordrar betalning för dess afemtning, måste stadsbon i främsta rummet söka att aflägsna det besvärliga och sundhetsfarliga ämnet på annat billigare och för honom behagligare sätt, eller han måste göra det värdefullare för landtbrukaren. I den förra syftningen har man befriat sig från latrin genom dess utpråmande på och försänkande i sjöar och floder, eller man har tillgripit vattenklosetternas sköljsystem. Detta så kallade kanaliseringssystem har nått den högsta tekniska och lokala utveckling i England, men med ej bättre framgång, än att derigenom alla vattendragen blifvit förpestade och att allt flera röster höja sig för ett fullkomligt öfvergifvande af de storartade kanaliseringsarbetena, som kostat oerhörda summor i anläggning och mycket mera ändå genom gödselämnenas tillintetgörande. Om förhoppningen att framdeles kunna begagna kloakvattnet från London för vidsträckta ängsvattningar på Maplinsands, uttalar sig Liebig särdeles misströstande i sin skrifvelse till Lordmayorn af London och till Parlamentsledamoten Lord Montagu. På grund af denna nedslående erfarenhet från England (exempel fattas ej heller på Kontinenten) hafva förslagen rörande kanaliseringen blifvit förkastade för Stettin, Berlin och Prag och komma troligtvis att dela samma öde i de flesta stora städer. Man återgår till den direkta afhemtningen och söker att vidare bygga på denna princip. Systemet ,,Le Sage bibehåller de gamla afträdesgroparne, gör dem så vatten(och luft!-) täta som möjligt genom murning i cement och öfverdragande med asfalt, undviker latrinens utspädning med sopor, diskeller regnvatten, och verkställer renhållningen genom uppsugning af latrinen medelst slangar till lufttomma fastager, hvaruti den föres till pudrettfabiiker eller ut på landet till omedelbart användande. Systemet Mosselmann skiljer genom silinrättning latrinens fasta delar från de flytande, blandar de sednare med så mycket osläckt kalk, att denna sönderfaller till ett fullkomligt torrt pulver och införlifvar i detta de förra. Etter det system, som blifvit af hr Dahl föreslaget för Stockholm, skall der färska latrinen tid efter annan i afträdestunnorna tillsättas så mycket kalk (16 procent), att den blir desinficerad och konserverad, hvarefter den genast afyttras till landtbrukare eller undergår en torkningsprocess med rikligare inblandning af kalk. För mindre samhällen t.fex.fÖrebro), Eskilstuna och Norrköping med flera, ansluter man sig mera till hr Hjalmar Kylbergs pudretteringsmetod, dock med inskränkt tillsättande af sand, som visserligen underlättar pudrettens mekaniska behandling men ökar transportbesväret, utan att sjelf ega gödselvärde. För större samhällen lämpar metoden sig icke, emedan den så erhållna pudretten är för utspädd, för att kunna finna lönande afsättning på större afstånd. Af detta skäl kan den engelska jordklosetten (af Moule), uti hvilken de färska uttömningarne betäckas med och uppsupas af torkad trädgårdsmylla, endast på landet vara af någon nytta. Af samma skäl har ock Göte:orgs) pudrettbolag varit angeläget, att öka sin varas korcentration genom stt så mycket som möjligt utesluta allt, som verkar blott mekaniskt och icke tillika höjer pudrettens gödselvärde. Det mål, hvilket för 4 år sedan blifvit framställdt i ett af mig afgifvet utlåtande öfver renbhållningens ordnande i större städer och isynnerhet för Stockholm, har hittills bäst blitvit uppnådt i Stettin, genom d:r Schirs framgångsrika bemödanden. Man skiljer derstädes i förbättrade Marinoska klosetier de fasta exkrementerna från de flytande; de förra desivficie ras och förvandlas i sjelfva upphemtningskärlet till en förbar pudrett genom obetydlig tillsats af osläckt kalk och torrt träkol, båda finmalna; de sednare filtreras genom kolstybb eller torfjord, hvarpå de afsätta en del af sina värdefulla beståndsdelar, innan de bortföras i rännstenarne. Detta system har, ehuru ännu icke allmänt antaget i Stettin, redan lemnat det tillfredsställande resultat, att kalkpudrettens försäljning betäcker afhemtningskos:naden. För kalkens allmänna användning vid pudrettberedning tala flera skäl. Vid intim blandning motverkar kalk jäsning och förruttnelse hos den färska spillningen och disponerar den för saleterbildning; den har en stor förmåga att meEeuiskt. om torrsläckt, eller ock kemiskt, om osläckt, binda en stor myckenhet vatten och således att solidifiera spillningen; den är i och för sig sjelf ett ypperligt, dock bittills allför litet begagnadt gödningsämne, hvilken omständighet likväl icke berättigar pudrettfabrikerna fordra från landtmannen högre betalning, än det gällande torgpriset, för den i form af pudrett sålda kalken. För desinfektionspulvrets utströende har klosetten blifvit försedd med en serdeles sinnrik gjelfverkande apparat, som i princip liknar den at herr ingeniör Borg i Arboga samtidigt uppfunna och tillämpade apparaten. En annan rätt ändamålsenlig ströapparat, hvaraf Stockholms pudrettbolag lofvar sig stor nytta, har af hringeniör Hallongren blifvit konstruerad och säljes af hr Grundberg för det billiga priset af 2 rdr 50 öre. ) Pudrett från dessa städer har blifvit kemiskt undersökt i Kgl. Landtbruks-Akademiens laboratorium.