(Insändt.) Under långa tider var vägen mellan Göteborg och Mölndal ett ämne för ständiga klagomål, hvilka vederbörande autoriteter vanligtvis bemötte med invändningen, att det, i anseende till den stora trafiken, var omöjligt att här tillvägagå med samma stränghet mot de väghållningsskyldige som på andra vägar. Omsider tog ett aktiebolag vägen om hand, hvaraf den nuvarande förträffliga chausten blef en följd. Sedan denna chausse längesedan blifvit färdig, hade man gjort sig hopp om, att konungens befallningshatvande i Göteborgs och Bohus län skulle behjerta de trasikerandes rättmätiga anspråk samt således tillse, att vägen från Mölndals bro till södra länsgränsen blefve försatt i ett tidsenligt skick. Här förefunnos nemligen inga sådane undantagsförhållanden, som vid förstnämnde väg, hvilka förhällanden helt och hållet grundade sig å transporten till och från Mölndals by. Allrahelst borde vägen från Mölndals bro till södra länsgränsen af följande skäl hafva framkallat nödiga åtgärder från nämnde autoritets sida. Ifrågavarande väg begagnas nemligen mest i och för transporten af landtmannaprodukter från Norra Halland, der man, oaktadt den tunga och noggranna egna vägunderhållningen är, i och för transportvägen till denna landsdels naturliga afsättningsort, betungad med tvenne dryga vägafgifter, en vid Flobeck och en vid Mölndals bro. Det borde icke hafva undfallit länsstyrelsen, huru obilligt det är att, oaktadt dessa för denna trafik alldeles egendomliga onera, likväl större delen af de trasikerande skola hafva obehaget att på en sträcka af c:a 3 fjerdingsväg hafva en snart sagdt, åtminstone under höst och vår, ofarbar väg. Ännu mera i ögonen fallande är detta förhållande, då vid sidan af denna väg, nästan efter hela dess längd, en rik tillgång finnes på sten till makadamisering. Likväl, innan ett sådant arbete företages, är alldeles nödvändigt att bereda tillräckliga vattenaflopp, hvarpå för närvarande är total brist. Ett för vägållningen inom Göteborgs fögderi alldeles eget förhållande är bruket att till vägfyllning begagna stor kullersten, hvilken method nu äfven börjat användas på vägen mellan Mölndals bro och södra länsgränsen. Vi taga oss friheten att på det allra allvarligaste fästa länsstyrelsens uppmärksamhet på nämnde förhållande, och veta med visshet att ingen, som tager kännedom om detsamma, skall finna obefogadt hvad vi här yttrat. Norr-Hallännengar.