Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1866, sida 3

UIA I10TTPISKIILII TIIIIGII 10111 1111 (J ) 0 DM starkt besökta som eljest är händelsen de enda två nätter (julnatten och nvårsnatten) då det är tillåtet att hafva förfriskningsställena öppna. Deremot voro kyrkorna starkt besökta, i synnerhet vid midnattsmessorna. Tillströmningen var i synnerhet oerhörd till Madelaine, hvarest baronessan Vigny (Sov sie Cruvelli) och baronessan de Caters (föad Lablache) läto höra sig. Den gudstjenst, som i dag hölls i Notre Dame, leddes af erkebiskopen i Paris. Till messan i Tuilerierna voro ungefär 200 högre embetsmän och statsdignitärer inbjudna. Befolkningen i Paris I början af 16:de århundradet uppgick befolkningen i Paris till 100,000 personer. Ungefär 200 år sednare, år 1708, räknade Paris en befolkning af 590, 000, och folkmängden hade således under 2 århundraden femdubblats. Efter denna tid har folkmängdsförhållandet varit följande: 1772 funnos 560,000, 1788 570,000, 1808 580,000, 1816 622,000, 1821 750,000, 1830 770,000, 1836 900,000, 1842 1 million, 1851 1,053,266, 1861 öfver 132 million och 1865 1,667,841. Något om spelbanken i Baden-Baden. En tysk tidning yttrar härom: ,,Under förliden sommar hörde vi litet emellan att banken var sprängd (en dag skall detta ha inträffat trettio gånger vid samma trente-et-quarante-bord), och att den öfverhufvud gjorde så dåliga affärer, att bankarrendatorn Benazet lidit stora förluster, samt att man i allmänhet anser bankens vinst mycket mer än den verkligen är. Allt detta är helt och hållet falskt. Jag kan ur god källa försäkra, att på en enda afton, då trente-et-quarante-kassan verkligen sprängdes två gånger (detta består dock endast i vinsten af den relativt obetydliga summa, som vid spelets början upplägges på bordet), bankens totalvinst vid de tre spelborden uppgick till 700,000 francs. Bankens tjenstemän äro alltid vid godt humör, då en lycklig spelare ,spränger banken. Ty hans lycka lockar alltid andra spelare till ökad djerfhet. Bankens förlust blir derföre vanligen tiodubbelt ersatt inom ett par dagar. Vid sednaste förnyelsen af spelkontraktet gick herr Bånazet in på betydlig förhöjning af arrendesumman, och skall säkert medgifva ännu större förhöjning nästa gång. I Baden-Baden förloras summor, hvarom flertalet knappast kan göra sig en föreställning. Det hör vidare till saken, att de täta sjelfmorden så vidt möjligt är systematiskt undandöljas, oafsedt att banken beredvilligt lemnar respengar åt en i följd af sina förluster lefnadstrött spelare, på det han må kunna taga sig af daga på ett passande afstånd från sin olycka. Fyssologiskt rön. En anatomie professor examinerade en student, hvilken var föga hemmastadd i den anatomiska vetenskapen och oriktigt besvarade de flesta till honom ställda frågorna. Slutligen utbrast professorn förargad: Nå, kan herrn då åtminstone säga mig, hvilka muskler komma i rörelse, om jag ger herrn en örfil? ,,Det blir musklerna i min högra hand, med hvilken jag skulle besvara örfilen, svarade vår liber studiosus raskt. E:t slegs tjensteansökan. I , Messager Franco-Am6rican söker en herre från Richmond genom annons uti en hederlig familj plats som svärson. Hemgift behöfves icke. Hvad en katt kan åstadkomma. En katt föll nyårsaftonen ned från ett hus vid Drottninggytan. Hans fall skrämde en häst. Hästen durkade, kom lös från sitt åkdon och fortsatte vägen upp till Kungsbacken. Der skrämde han i sin tur ett par bondhästar, så att äfven de satte af i alltför snabb fart. Dervid föll en bondgumma ur vagnen och stötte sig, dock ej — — Katten sjelf kom alldeles helskinnad undan. Följden af att gå med pels i London. En landsman i nämnde stad skildrar på följande sätt ett äfventyr, för hvilket en annan svensk der varit utsatt: ,, Vännen F., som hade ådragit sig en lindrigare förkylning, hade, för att hålla sig rigtigt varm, en dag iklädt sig en äkta svensk pels af svåraste kaliber, med hvilken han begaf sig ut i staden. Ni kan tänka er londonarnes uppståndelse, då de fingo se den der figuren på gatan. De äro nemligen bekanta för sin utomordentliga nyfikenhet och motvilja mot alla främmande seder och bruk. I ett nu hade han heia Islingtons gatupojksbefolkning bakefter sig, som om det varit en armå, skrikande och hojtande. Till råga på allt går han in i en utomordentligt väl upplyst konditoributik för att köpa några karameller för hostan. Väggarna bestodo af spegelglas och pelsen reflekterades alltså från alla sidor. I ett ögonblick var boden full af folk, som gapade på honom — och gatan sedan — den var nära nog alldeles spärrad. Utkommen mottogs vår vän af pöbelns lifliga hurrarop och med möda klarerade polisen vägen för honom. Han styrde rakt hem, hvarest han nära nog skrämt pigan, som öppnade gatudörren. Hon skyndade af rädsla allt hvad benen kunde bära ned i källarvåningen. Hemkommen börjar han smågräla på mig, sägande: ,,Hur kan herrn säga att man ej blir observerad på Londons gator? Han tycktes icke vilja förstå att en pels är ett riktigt mirakel här. Falska Havana-elgarrer. Enligt LEurope exporteras årligen från Havana ungefär 270 millioner cigarrer. Detta antalet, som vid första ögonkastet synes så betydligt, är, då man ser nogare på seken, ej så stort, om man besinnar att det skall fördelas bland jordens samtliga tobaksrökare, och det är derföre gifvet att betydliga förfalskningar ega rum. Af tobak fråna S:t Domingo förfärdigas i Tyskland de cigarrer, som man i Europa säljer för äkta importerade och som äro så angenäma för mången tobakaälskare. Denna egendomliga inuustrigren är isynnerhet utvecklad i Hamburg och Bremen, som emottager och afsätter den största delen cigarrer. De öfvade cigarrarbetarne betäcka den simplare tobaken från Tyskland och från Nordsmerika med ett vackert blad från S:t Domingo så att cigarren alldeles liknar en Havana-cigarr. Man gifver fabrikatet alla former och namn som äro omtyckta af rökare, t. ex. Regalia, Trabucos, Imperial, Panetelas, o. s. v. och för att ännu mer narra rökarne förskrifver man från Havana sådant cederträ, som der begagnas för tillverkning at cigarrlådor, sådant papper, hvarmed dessa fordras invändigt, band, hvarmed de enskilda bundterna sammanknytas, små stift, hvarmed locken fästas, och3 slutligen ordnas cigarrerna på samma sätt, som brnkas i Havana, och på locket anbringas de mer renomerande namn och märken. Så snart nu ett skepp från Havana kommer i sigte på Hamburgs eller Bremens redd, låta köpmännerna bringa dessa eftergjorda , Havana-cigarrer ombord, innan skeppet inlöper i hamnen, och på tullkammaren angifvas, klareras och förtullas de såsom äkta Havana-cigarrer. Handelsunderrättelser. Göteborgs Börs den 3 Januari. Det ihållande regnvädräet fortfor äfven sedan