I en återblick på det förflatna året skrifver Dag. Nyheter bland annat: Snart sagdt hvarje dag bringar 039 underrattelse om ett nytt steg på internalionalitetens bana. Expositionerna äro internationella, telegraferna och posterna ordnas lika inom skilda stater, det ena riket efter det andra ändrar sitt mynt-, måttoch vigtsystem efter det andras, tullskrankorna falla småningom genom internationella fördrag, det ena landet studerar det andras lagar och författningar och tager dem till mönster när det vill ändra sina gamla, passen afskaffas, sjöfarten lättas, sundheten göres till ett föremål för internationell omsorg, tidningar, böcker, allt arbetar — mer eller mindre medvetet — derhän. Och ur denna synpunkt skola sjelfva de nuvarande motständarne till don franska handelstraktaton en gång skåda med glädje och tacksambet tillbaka på ren dag, då Sverge genom den inträdde på den menskliga förbrödringens pana. Landet har blifvit välsignadt med en mångenstädes god och, med några få, men beklagliga, undantag för öfrigt åtminstone till medelstorleken uppgående skörd. Våra landtbrukare — landets egentliga kärna — hafva visligt användt året. Återgående till den stränga sparsamhet, som är lika mycket vana som nödvändighet hos ett med öfverdrifna skatter betungadt folk, har massan af landtbefolkningen begynt att hemta sig från den förfärliga kris, hvari några års öfvermått af penningar hade försatt det. En förbättring i den allmänna ekonomien har af denna sparsamhet och af stegrade spanmålspriser blifvit en följd. Den visar sig genom många tecken, genom sftagande lsgsökningar, afbetalniagar å skulder, starkaro insättningar i sparbanker och något billigare räntor. Det återstår för staten att föja de enskildes exempel, att återgå till en välbehöflig sparsan het och att ej vidare år efter år upptaga allt större skatter. Utan tvifvel har året också varit Felso