Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1866, sida 2

satt vid ett upplopp kunna bälla äfven denna del af Paris i tygeln. Allt betänkliga tecken still en genom regeringens eget sörvållande I örsämrad ställning. Den 26 December på aftoren anträdde I det portugisiska konungaparot sin återresa strän Paris till Lissabon. Kedjserliga undervisningsrådet har, angåsende de studenter, hvilka bevistade kongresssen i Lättich, i så måtto ändrat det akadesmiska rådets dom, att Bigourdans relegation Ifrån universitetet i Paris blifvit förminskad till två år, Regnards till ett år; de öfriga äro under två år relegerado från samtliga rikets universiteter. .Patrio innehåller följande: , Vi halva underrättelser från Algier, angående öfverste! Marguerittes expedition i Laghuat. Hans kolonn befann sig den 8 December i Si-elAdji EIdin, sedan den på obanade vägar utfört ett ströftåg för att fasttega Si-Lala, hvilken likväl lyckades undkomma till öknan dvarlemnando 3,000 får som byte. I allwänhet kan situationen sägas vara god; en stor del af stammarnes chefer hafva underkastat sig fransmännen och frigjort sig från alliansen med Si-Lala. STORBRITTANIEN. En juristkomite, som af parlamentet blifvit tillsatt för att undersöka och yttra sig rörande frågan om dödsstraflen, har na offentliggjort sitt betänkande. Komiteon föreslår dödsstreffets upphäfvande för flera arter af förbrytelser, hvilka ännu medföra detta straff, bland andra äfven för bögförräderi, när den högförrädiska handlingen icke ätfoljts af faksiskt mod, beväpnadt uppror eller större våldsamheter. Med dyden böra fortfarar.de äfven sådsne mördare bestraffas, om hvilka det kan bevisas, att de länge förat planlagt mordet och varit betänkta på att efter fullbordad serning rädda sig med flykten. Blir, såsom sannolikt är, komitt2ns betänkande af parlamentet gilladt, så är ett väsendtligt steg i riktning af en bumanare lagstiftning åter tai get, Anmärkningsvärdt är, att en stark minoritet inom komi:ten påyrkade dödsstraffets faliständiga afskaffande — detta i samma England, der ännu för femtio år sedan galgerne, fastän talrika, sällan voro tomma. livad angår pressens hållning i frågan, ser man tidaingarne rangera sig äfven här på ena eller andra sidan allt efter deras politiska trosbekännelse. Den liberala , Daily News gillar komittbetänkandet och finner de föreslagna lagförändringarne tidsoch ändamålsenliga; den mer radikala Star önskar dödsstraffets fallständiga afskaffande; .Times är just icke missbelåten med komitöens arbete, men lägger mycken vigt på .aiskräckelsetheorion och fördenskull på dödsstraffets bibehållande i vissa fal; , Morning Post, äfvensom tory-organerna, vill dödsstraffens förskärpande och uttalar den fromma önskan, att mördare, som begått flera mord, må spöslitas, innan de afrättas, på det att enkla mördare ej må hatva att klaga öfver en lika hård behandling som de. Den 3 dennes skulle ett stort reformmöte ega rum i Rochdale. Bland anmälda talaro var parlamentsledamoten John Bright. SPANIEN. Cortes öppnades den 27 December af årottningen i egen hög person. De aumärkninssvärdaste ställena i throatalet lyda så: ,, Mina bemödanden för fredens upprätthållande hafva icke förmått hindra fredsbrott med republiken Chili, som egensinnigt förvägrat att lemna upprättelse för de den spanska flaggan tillfogade sörolämpnirgarue. Men regeringon skall; för Cortos aflagga i1äbhvuskap fot KII(IS gets förlopp och de förhandlingar, kvilka häIF danefter skola inträda. Mina förhållanden: y till öfriga makter äro fortfarande af vänskap-ld lig natur. Många skäl, hvilka bero på span. 1 ska nationens intressen och känslor, hafva ; uppmanat mig stt erkänna konungariket Italien; detta erkännande har likväl icke jörsva-s gat hvarken min djupa känsla af vördnad och ig hjertlig tillgifvenhet till de troendes gemensam-a me jader, eller kunnat rubba mitt beslut att p icke lemna de rättigheter ur ögorsigte, hvilka fn tillhöra den heliga stolen. Jag har fortfarande den önskan att akta de på de förra spanska s. koloniernas botten upprättade staternas obe-Js. roende och her afslatat ett fredsfördrag, i hvilket republiken San Salvador blifvit er-b känd. u Sedan drottningen vidrört den svåra finanssc ställningen, uttalar hon nödvändigheten, att så en del skatter måste höjas, men att besparingar i utgifterna skola göras för återstälot lande af jemnvigt i budgeten. MRegeringon hk: skall förelägga ett lagförslag för liqvidering 1! af de gamla skulderna och reducering af den st sväfvande skulden. Efter detta, hvilket na-ur turligtvis var beräknadt på att lugna inne-fö hafvarne af spanska statspapper, utlosvas ur flera nya lagförslager, afseende åtskilliga lo-te kala intressen, samt ett för ,ett verksam-sti mare bestraffande af slafhandeln. Efter ett ks oftal öfver krigshären och flottan, slutade !pe irottningen med följande utmanande och hoda ande uttryck: ,Utan att bekymra sig öfver af partiernas hållning, hyser regeringen ännu hå len tillit, att den skall lyckas besegra alla lad svårigheter genom lagliga åtgärder. Den skall m itan svaghet följa den politik, som blifvit j na hestämd, och skall veta att med fasthet ge-sin iomdrisva sina afsigter. Gi — qv Ragene post. 0 — -— — UbD—L— MA mm -m sm VO — ITALIEN. 5 Tidningarne berätta, att Scialoja öivertasig it finans-, Chiaves behåller inrikes-, Lamarnora presidentskapet och inrikesportföljen g en