Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1866, sida 2

—e dy t UuvlvASAYLUU TS i siskeri utställningen i Bonlogne. Man hoppas att deras sträfvanden skola krönas med framgång; ty man ser i ett verksard deltagande i denna utställning det bästa mediet att förbereda ett insteg i Frankrike för Notges fiskprodukter. RIKSDAÄUEN. Plena den 30 December. Ridderskapet och adeln. (BN 1 e. m.) Konstitutionsutskotets memorial p:r 4, meå anmälan om riksståndess beslut rörande förs get till ny riksdagsordning, lades till handlingarne. Lagutskottets betänkande u:r 11 om arf för efterlefvande maka, i hvilret utskottet fi ordar ett så lydande lagstadgande: ,Finnes ej någon, som rätt till arf eger, efte hvad i 1, 2 och 3 kapitlen ärfdabalken sagdt är, och var den döde vid dödsfallet gift; då falle svarlåtenskapen efterlefvande make till, der ej makarnvid dödsfallet skilde voro till säng och eller endera sökt skilnad i äktenskapet och tegårg derom vid dödsfallet oafgjor föranledde någon diskussion, som öppnades ut riherre M. Armfelt, hvilken ansåg det varaf alldeles öfverflödigt att frångå en under så många århundraden häfdvunnen lag och stifta lag för fall, som så ytterst sällan, ja nästa drig förekommit. Under åberopande derjemte af sin reservation yrkade talaren afslag år utskottets förslag. Hr N. S. v Koch ansåg för sin del en sådan lag vara nyttig; visserligen hade ej ofta de i motionen förutsatta fall inträffat, men talaren ansåg att de oftare skulle förekomma hädanefter, sedan befolkningen antegit en mera rörlig karakter. Talaren yrkade bifall till förslaget. Vid framställd proposition is. blef dock utskottets förslag ogilladt. Hr Treffenberg anhöll stt ekonomiutskottets utlåtande öfver hans motioner ,,om ändring i vissa delar af k. instruktionen för landshöfdiagarne, om de vid länsstyrelserna anställde tjenstemän och om förenkladt expeditionssätt inom nämnde styrelser, måtte till afgörande företagas i nästa plenum, emedan motionen först helt ryss hunnit bli fardigtryckt och ståndet således i ej kunnat sätta sig in i densamme. Friherre of Ugglas, grefve Liljencrantza och br Liljen stolpe ansägo denna begäran billig, men grefve C. M. Björnstjerna och kr P. J. v. Ehrenheim ansågo från principiel synpunkt det vara orätt att uppskjuta behandlingen af en fråga och dessutom vore dylika uppskof för utskottsarbe-seh bhinderliga. Herr TFreffenbergs begäran biolls. Lagutskottets betänkande n:r 13, om arfsrätt ; för oäkta barn, bordlades ånyo, och likaledes ekonomiutskottets betänkanden n:r 11, efstyrkande inrättandet af ett uuiversitet i hufvudstaden, och n:r 12, tillstyrkande upphörandet af de 8. k. prebendepastoraten. På förslag af grefve Björnstjerna beslöt ståndet, att det ej skulle soretaga detta betänkande till afgörande förr än presteståndets beslut i denua fråga vore kändt. it Ekopomiatskottets betänkande n:r 13, afstpkande kronofogdetjensternas indragning, gidI kändes utan diskussion. Samma utskotts betänkanden n:r 14, afstyrkande väckt motion om rätt till ersättning för flyttning af hus, som stå på mindre än 100 alnars afstånd från jarnvag. föranledde någon diskussion, i hvilken till förmån för utskottets beslut yttrade sig: grefvarne Björnstjerna, Rosen och Mörner samt herr v. lHkrenheim, hvaremot friherrarne af Ugglas och iprengtporten samt grefve Liljencrantz yrkade återremiss, på det utskottet måtte komma i tillfälle att vidtaga ätmiastone någon åtgärd till förmildrande af de i motionen pämnda olyckshändelser, föranledda af gnistor från passerande lokomotiv. Utskottets betänkande gillades; friherre Sprengtporten reserverade sig mot ståndets besiut. Efter det samma utskotts betänkande n:r 15, afstyrkande väckt motion om törbältrad hägnad utmed statens jernvågar, utan diskussion bifallits och några inkomna betänkanden bordlagts, åtskildes ståndet kl. hslf 3. Presteståndet. (KL 1 e. m.) Efter en kortare protokollisjustering föredrogs och godkändes utan all diskussion: Expeditionsutskottets utlåtande n:r 4, rörande föreslagna förändringar i tryckningen af bihanget till protokoller: samt ekonomiutj nda änbena--: — 7 A VG cn Kkomliä för utredande af fråb gan om införande af jury; n:r 18, om nämndek mäns rätt till andel i expeditionslösen till ersättning för inställelse vid ting, och p:r 19, om s. barnmorskors rättighet att utöfva instrumentalvi förlossning. k Konstitutionsutskottets utlåtanden n:r 6, med N föreskrift hvart någrs till bankoutskottet renit-Å terade, men derifrår återlemnade motioner böra 8 hänvisas, och n:t 7, med tillkännagifvande attin utskottet afstyrk: förslaget om en komite för beredning st K. M.ts propositioner rörande militärväsendet, lades till handlingarne. i Deremot bordisdes för andra gången lagut-S( skottets betänkarden n:r 6—12, med beslut att sb! ej till afgörande foretagas före den 10 Januari, då ståndet kunde antegas vara talrikare församladt än nu. p 1 mm mm — Å —— O0 — — — — Mm OO D— MM KY Ständet åtskildes kl. kalf 2. ht Borgareståndet. af (KI. 1 e. m) st Val till nja ledamöter i talmanskonferensen n uppsköts til nästa plenum. Under dagens eu fjerdedels timmas plenum godkändes några expeditionsutskottets skrifvelser, hvarpå talmannen b nedkallade välsignelse öfver borgareståndet, ko-k. nungen och fosterlandet samt hoppades 21114 samma makt, som ända sedan 1809 vakat öfver f Sverge, äfven fortfarande skulle skydda konung hå och fädernesland. Bondeståndet. i (KL. 12 midd) pl Lagutskottets afstyrkande bet. n:r 6, i anledning af väckt motion om upphäfvande af lagens stadgande angående morgongåfra, bifölls utan liskassion. ke Då samma utskotts betänkande n:r 7, sou af-ur styrker väckt motion om förändrad lagstiftning I ny angående äktenskaps förord samt mannens målswansrätt för bustru, föredrogs, erhöll Carl JeydsOC tröm ordet samt uppläste flera delar af möti-tac eringen, den han med skärpa och sakkännedom ho landrade samt lade i dagen den brist på konedvens och menniskokännedom utskottet vidj,, ppsättandet af dessa haltanda motiver låtit Po omma sig till last. Talaren ville dock ej ytka de ågon återremiss, emedan ,,det vore föga värd tt vidare sätta några nya lappar på det redan förlitna klädetk, utan hoppades talaren att vi ej kulle behöfva vänta länge innan vi finge en helt h) ch hållet ny civillag, som bättre öfverensstämde dit red tidens fordringar. Betänkandet bifölls. de Vid föredragning af utskottets betänkande n:r , om förändring i lagens stadganden ang iftorätt i bo, utspann sig en längre diskuss Hörnfeldt. som först erhöll o hade 17 1 — C