TYSKLAND. I Berlin väntade man dagligen den kong. liga förordningon om preussiska landtdagens inkallando. Dagon för dess första sammanträde är md till den 15 Januari. Regeringens oificiösa organ ProvIincia zeltung söger, alt jemte budgeten för år 1866 skola några lsgförslog af trängande praktisk vigt iöroläggas representationen, zamt tillsogar i hotando ton, att regeringens vidare åtgärder komma att bero af deputeradekammarens hållning. Enligt samma tiduing hafva framstående deputerade hållit ett privatmöte, r hvilket man förenade sig om den åsigt, kammaren bör underkasta budgetförslag genomgående stänskrisg. De aspekter, under hvilka preussiska lardtdagen summantråder, äro icke gynnsamma för den Bismarckska regimen. Alla under de sistförflatna åren gjorda försök att spränga det liberala partiet genom påtryckning från scodalismen å ena sidan och en missledd arbetareklass å andra hafva misslyckats. Den liberala opinionen har städse vuanit terrang; derom vittna bland annat kommunalvalen å mångfaldiga orter, val som af regeringen kasgerats och al valmännen förnyats, intill dess regeringen beslutat sig för att med kongl. kommissarier bekläda de kommunala iortroendeposter, som på sådant sätt kommit all stå obesatta. Det konstitutionelt-liberala partiet har ej blisvit sprängdt, utan bildar tvärtom, i föreniug med det rent demokratiska, en kompakt massa, hvilken, äfven om den inskränker sig till passivt motstånd, icke kan öfverväldigas. Måhända nalkas den tidruckt, då konung Vilhelm, trött af en ruktlås strid och inseenåe ohallbarheten af sina anspräk och sin ställning, skall, likasom den förre konungen i Bajero, förklara sin vilja vara ,att lefva i fred med sitt follk, Från Berlin skrifves till Kölniseho Zeitung -rån visst håll vill men veta, att Ry ssland uttalat sig emot hertigdomenas förening med Preussen; ja, furst Gortschekof skall tillochmed hafva fört ett hotande språk. Det vore i sanning att illa belöna de tjenster Preussen under den polska resningen gjorde Ryssland. Tyska pressen syssclsätter sig myckot i dessa degar med ryktet om en uppstärdea innerlig förtrolighet, ja en ,allians, mellan Frankrike och Österrike. Den mest i ögo nen fallande anledningen till detta kte är helt simpelt den, att kejsaren af Österrike skickat Stefans ordens storkors till Napoleon III:s unge son. Emelertid bygges ett Babelstorn sf gissningar och politiska kombinationer på denna osäkra grund. Så heter det, att Napoleon III, för stt stå stark mot Förenta Staterna å ena sidan och Ryssland å andra uppgjort planen till ett för I an Frankrike, Österrike, påfvon och Spa hvilket sednaro land har behof af Fran s beskydd för ön Caba och Frankrikes patier i sina städse upprepade tvister ned de eydamerikanske j70leon III skulle nämligen sinna battro antier för sin framtid i ett sådant förbund