alv allena IOIAHMS EOMA4 1.JCHSICI. LII Palle ser-korrespadent i Öster. Zeit. vill veta, att Frankrike freslagit en särskild kongress i London för afgörandet af Neufchateler-frågan. Schweiz skile äfven vara representeradt å denna kongess. Deremot förljudes från annat håll, at ett dylikt förslag utgått från Österrike. dvad Stormakternas kollektiv-not eller Napaeons bemedlingsförslag innehålla, är ännu ike bekant. Regerigens organ Der. Bund säger i en ledande atikel, att den europeiska reaktionen vill åt esförbundets sjelfständighet och ätminstone söka beröfva det den nya statsförfattning let gifvit sig 1848. Den anför ur J Norl, Frankf. Postz. och andra reaktionära lad yttranden, som ifrågasätta den fortfaraide tillvaron af en republik midt ibland nonarkiska stater. Der Bund gör schweiiska folket uppmärksamt på de försök som giras att, förmedelst väckandet af det gamla partihatet, söndra Schweizi tvenne läger om genom tvedrägt i det inre försvaga det enot utlandet. . Rönnde rustningarne och den i Schweiz rådanle entusiasm hafva vi följande att meddela: De tvenne första uppbådade divisionerna äro dm 3:dje och den 5:te. Den förra kommendras af öfverste Bourgeois och består af folk från kantonerne, Bern, Luzern, Aargau, Freilurg, Unterwalden, Solothurn och Baselland 5:te divisionen kommenderas af öfverste Ziegler och är sammansatt af folk från kanonerna Ziärich, Thurgau, Schaffhausen och Glaxus. Hvardera divisionen består af 3 infaneribrigarder, hvardera om 4 bataljoner, 2 konpanier skarpskyttar, 1 sappörkompani, 3 se:pundiga batterier och 1 packkompani. sqiadron guider och 3 squadroner dragoner. Divisionen Bourgeois skall betäcka Basel och dirisionen Ziegler Schaffhussen. Redan den 26 måste begge divisionerna vara på sin bestänmelscort. 3:dje divisionen har sitt högqvarter i Liestall och den 5:te i Frauenfeld. Den 21 beslöts uppbådandet af ytterligare 4 divisioner, nemligen den 2:dra, chef, öfverste Veillon; den 4:de, chef, öfverste Kurz; den 6:te, chef, öfverste Eglosl; den 8:de, chef, öfverste Zimmerli. Den 21 inträffade general Defour i Bern och presiderade d. 22 i krigsrådets första session. I alla kantoner rustas. Medel dertill anslås rundeligen och villigt. De frånvarande militärpligtige hemkallas och transport från hären till reserven beviljas icke me:a. Någon åtgärd fmed afseende på de i Ron och Neapel befintliga Schweizerregementer är dock ännu icke vidtagen. Frän Bern skifves till Frankf. Journ-., att truppuppbådet af d. 20 (3:dje och 5:te divisionerna) satt kanonerna i östra och vestra Schweiz i stor rördse; men, så olägligt det, i hänseende till så räl familjsom aslärsförhållanden, äfven falkr sig för folket att rycka ut vid denna tid. så ser man dock öfverallt icke annat än glala och beslutsamma ansigten. Uti den i St. Gallen utkommande tidning läser! man: Umlerrättelserna från Bern hafva här väckt sto: sensation. Bland alla klasser af befolknimen finner man stor beslutsamhet. Schweiz kar icke gifva efter, hör man den simple lantmannen säga. IIvarje stat har gått under som mera såg på pengar än äran, yttrad en af de anseddaste köpmän här på orten I Zärich hafva studenterna och polytecniska skolans elever ställt sig militärbesyrelsen till förfogande och begära instruktöre. Det är fråga om att de skola bilda en fribrps. Regeringen i kanton Waadt har i en atriotisk skrifvelse till förbundsrådet eller:entralregeringen ställt 25 fullkomligt orgamerade och förträffligt utrustade bataljoner till äderneslandets förfogande och för att i detr kritiska ögonblick döda alla inre tvister uppäft några mot staden Lausanne vidtagna straga åtgärder. Den 22 marcherade genom Bear med klingande spel och bekransade pickeiufvor de första trupperna till Basel. Landtfot, männer och ynglingar inströmma till Ben och bege sig till militärbestyrelsens byrå fö att begära att få komma med i kriget. Dnna allmänna entusiasm, som gripit alla fikklasser, skall vara svår att hämma. Hvar dn i tjensten grånade hjelten Dufour visar Å på gatorna helsas han med vördnad och ju. kl. Några dagar innan generalen lemnade Genf öreslog han på en officersfest en krigisk skål, om väckte mycken entusiasm. IIan anspede på ett förestående krig med Preussen, uade om återseende på slagtfältet och sade, tt om Schweiz skulle duka under i den olia striden, så måtte man betänka, att nederget vid St. Jacob lände Schweizarne till örre nytta, än 10 segrar. (Vid nämnde stäl försvarada gjo till gjgta man an ringa han