Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1857, sida 2

oss alltsör svaga, att kunna gälla insör personer, hvilka icke låta skramma sig af spöken, huru fruktansvärda dessa än må uppstyltas. Så torde först, i afs. å de der 100 millionerna i statsskuld, böra erinras, att dessa millioner, hvilka jernvägsnätets utförande skulle komma att kosta, icke erfordras på en gång, utan efterhand, fördelade på en tidrymd af 10 a 12 år. Utgisterna blefve sålunda endast 10 millioner om året, å hvilka räntorna naturligtvis blott komme att småningom tillvexa. Och den som föreställer sig, att denna tillvext i statsutgifterna har något att betyda, behagade kasta en återblick på både stats utgifternas och inkomsternas tillväxt, under de nu förflutna tio åren. ) Man har blott under de sista tre åren erhållit i Bränvinsskatten en statsinkomst, som ensam beräknas till nära 5 millioner Rdr rgs. Det förefaller oss temligen besynnerligt, att någon, med blicken härpå, med kännedomen af den betydliga tillväxt, som på sednaste tider ägt rum i landets förmögenhet och välmåga, kan tala om en 5 a 6 millioner i ökade årliga statsutgifter, såsom något för landet rninöst. Men nu tillkomma här tvenne omständigheter, hvilka de, som framhålla detta spöke, synas icke låtsa om. Den ena, att. de utgifter, om hvilka nu är fråga, skola ovillkorligen komma att i en förvånande grad befrämja landets ytterligare sörkofran och dermed gilva oss krafter, att bära ännu långt högre utgifter, likasom vi se det lilla Danmark, till följd af sin välmåga, utan svårighet betala årliga räntor på en ststsskuld af omkr. 250 millioner Rdr rgs Sv. m. ) De stora summorna äro alltid relativa, så att hvad som för ett litet och fattigt land är svårt att betala, kan vara ganska lätt för ett land, der välmåga blifvit rådande. Och ingenting befordrar denna allmänna välmåga så som dessa den nyare tidens mäktiga häskrafter för kulturen, jernvägarne, hvarigenom hittills öde och utblottade trakter uppkallas till lif och fruktbarhet. Vi antaga utan öfverdrift, att en dast provinsen Småland skall, derest den erhåller kommunikationsmedel för tillgodogörande af sina produkter, höja sin afkastning långt utöfver räntan på hela det Svenska jernvägsnätets anläggningskostnad. Den andra förbisedda omständigheten är den, att det ingalunda är gifvet, det statsverket skall komma att betala någon 5 å 6 proc. ränta på jernvägarnes anläggningskostnad, Fastmer är det ganska möjligt, att icke säga sannolikt, det staten icke behöfver betala nåyon ränta i och för jernvägarne, sedan dessa hunnit en så stor utsträckning, att de upptaga den stora trafiken. Man anför alltid såsom argument emot detta påstående erfarenheten ifrån andra länder, der folkmängden är större och trafiken långt lifligare, men der ändock jernvägarne icke gifva mer än 2 a 3 proc. Men häremot har också lika ofta blifvit anmärkt, att anläggningskostnaden för de utländska jernvägar, som gifva så ringa behållning, är ända till tio gånger större än hvad den af erfarenheten visat sig blifva i Sverge.t) 21 proc. afkastning i England motsvarar sålunda, såsom vi tagit oss friheten förr erinra, icke 2) proc. i Sverge, utan tjugufem procent, hvartill kommer att dessa vägar förvaltas på ett sätt, som ofta närmar sig det skandalösa, och hvilket vi äro förvissade skall blifva helt annorlunda i vårt land. Man kan sålunda reducera inkomsterna för jernvägstrafiken i vårt land till en femtedel och mindre än detta mot i England, och jernvägen gifver ändock 5 a 6 proc. De franska jernvägarne hafva för 1855 gifvit öfverhufvud taget 14 proc., hvilket med vår anläggningskostnad motsvarar minst dubbelt; i Tyskland och Österrike gifva jernvägarne 9 å 10 proc. Berlin-Stettiner-banan gaf 1852 ända till 20 proc., Man har visserligen ännu blott en ) År 1845 utgjorde Statsverkets extraordinarie inkomster omkr. 84 mill. Rdr rgs. Vid innevarande riksdag hafva de beräknats till 17,200,000. 4) Holland, med en befolkning af 33 mill. inv., E