Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1856, sida 3

läster och deröfver utgjorde 1,676 st. af 32,593 läster och af hvilka 1,260 st. med 22.874 läster tillhörde landtmän, 205 st. af 4,842 läster stapelstäderna och 211 st. med 4,877 läster sjöoch uppstäder samt köpingar. Sedan 1851 har antalet minskats med 11 fartyg och 2,356 läster. Denna minskning faller hufvudsakligen på stapelstädernas fartyg, som i antalet minskats med 68 och i drägtigheten med 1,674 läster. Derjemte hade af fartyg tillhöriga sjöoch uppstäder samt köpingar, antalet minskats med 21 och drägtigheten med 721 läster, hvaremot landtmän tillhörige fartyg och båtar ökats med 78 och drägtigheten med 69 läster. I jemförelse med nästföregående är (1854) har hela antalet ökats med 8 st. men drägtigheten minskats med 597 läster. Äsven här har landtmannens fartyg till antalet ökats icke obetydligt (med 39 st.), hvaremot stapelstädernas minskats med 11 stycken (churu drägtigheten något ökats) och öfriga orters med 20 fartyg. Denna minskning i sjötransportmedel ersättes rikligen genom det ökade antalet ångfartyg. hvilka år 1855 utgjorde 131 st. om tillsammans 5,927 hästars kraft, öfverstigande föregående årets med 32 st. om 1,515) hästkrafter. Under det de seglande fartvgens antal hållit sig ungefär på samma punkt, bar ångfartygsflottan ökats med 32,3 2. Det är uppenbart att städerna alltmera ät landtmännen öfverlemna inrikes trafikens bedrifvande med seglande fartyg. Men äfven i varutrafiken med utlandet deltogo landtmännen år 1855 med 274 fartyg om 11,014 läster och hela deras flotta uppgick tillsammans till 1,534 fartyg och båtar om 33,888 läster och bemannad med 1.381 skeppare och 2,842 man sjöfolk eller tillsammans 4,229 personer, icke fullt 3 för hvarje fartyg. Främst står Göteborgs och Bohuslän med 398 fartyg och 9 270 läster, dernäst Stockholms län med 284 st. om 7,026 läster, Malmöhus län med 111 st. om 2,167 läster, Kalmar med 84 st. om 1,935 läster, Elfsborgs med 82 8s4. om 1.847 läster. Vesterbottens med 25 st. om 1,840 läster och Wermlands med 127 fartyg om 1,553 läster. I utrikes sjöfart deltogo hufvudsakligen I ndtmännen i Göteborgs och Bohus län med 88 fartyg om 3,817 läster. Malmöhus län med 105 fartyg om 2,103 läster och Vesterbotten med 16 fartyg om 1,559 läster, hvilket för hvarje fartygör en drägtighet i meeltal af 97 läster. Den landtmannen medgifna utsträckning i seglationsrätten skall säkerligen ytterligare stegra ydenna sjöfart, hvilken bildar en så god plantskola för den större handelssamt örlogsmarinen. Hela antalet till stapelstäderna från inrikes orter ankomna förpassade fartyg och båtar utgjorde 6,828 st. om 111,734 läster och de förpassningsfria 15,773 st. om 253,778 läster eller tillsammans 22.601 st. och 365 512 läster. Ett bevis på den ökade inre rörelsen är kanalafgifternas stigande på de sednaste 5 ären, eller för Trollhätte kanal från 155,663 rår till 196,640 rdr, på Götha kanal från 92,794 till 141,846 rdr. Denna tillökning bör hufvudsakligen tillskrifvas ångsartygen, hvilkas antal (resor) på Trollhätte kanal under sagde tid ökats från 392 till 786 eller öfver dubbla beloppet, och på Götha kanal från 486 till 724, eller med ungefär 50 24. På Hjelmare kanal hafva afgifterna stigit med ungefär 33 2s, eller från 18,443 till 24,270, på Strömsholms kanal med 167 24, eller i rundt tal från 30,000 till 35,000 rdr, på Södertelge kanal något öfver 10 2s. På Wäddö kanal hafva de obetydligen nedgått. Slutligen anmäler Kollegium att antalet handlande i rikets städer uppgick till 4,031 män och 1.694 qvinnor, i städer under landsrätt samt köpingar till 216 män och 10 qvinnor samt på landet till 1,718 män och 144 qvinnor. Den af dessa 3 klasser erlagda bevillning utgör resp. 104 625 rdr, 3 200 rdr och 13,108 rdr. Antalet handlande (qvinnorna inberäknade) har i städerna sedan 1851 ökats med 8 2, i köpingarne med nära 12 2å, men på landet med 35 2. 2 —