Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 december 1856, sida 3

ÅR 1011141.) TEM 811111 MV använda hvart 6:te å 10:de år är således en obetydlighet i jemförelse med risken. 22 n—— llandekrkorrespondens. London den 9 Dec. 1856 (Ur bref från Suse Sibeth). .... De8 Lebens Muhe Lehrt uns allein des Lebens Giter schätzen. Goethe. Man kan nu antaga för mera än sannolikt, att penningar koncentrera sig i alla Europas linder. Den särdeles starka åtgången för så många, förut obekanta ändamål har förminskats, och bullion inslyter nu äter i större qvantiteter uti de stora depoterne i London, Paris o. s. v. Man torde sålunda kunna antaga, att under de nästkommande månaderne penningar för kommerciela ändamål komma att cirkulera med större lätthet än förut, samt utan tvifvel till lägre ränta. men vi I vilja derför icke draga den slutsatsen, att den på misstroende grundade krisen uti alla handelstransaktioner i Europa skall försvinna med den lägre räntan. Det är visserligen sannt, att fördelaktigheten af stora koncentrerade kapitaler på kontinenten i sednare tider blifvit erkänd, liksom man af praxis sedan hundra år tillbaka känner det här i England, men önskan att se hastiga resultater har ganska ofta ledt till företag, hvilka, ehuru theoretiskt riktiga, dock i utförandet icke genast lemnade de önskade resultaterna, emedan elementerna ännu icke voro mogna för en ny, aldrig förut känd expension. Den som således, i hopp om hastig vinst, oötverlagdt störtat sig uti handeln med aktier, ! 1 inse sitt misstag, men följderna af en sådan förvillelse äro oberäkneliga och bekymmer derför kunna icke undertryckas. Emellertid erkännes både i Europa och Amerika, att af ökade behofver uppstå större industri och vidsträcktare handel än verlden förut känt. Äfven utan det nya guld, som sedan åtta år tillbaka kommit : från Californien och Australien, skulle denna utsträckning i menniskoverksamheten hafva utvecklat sig, ty den har sitt ursprung icke allenast i de förstorade menniskomassorna, utan i deras ökade intelligens, som ådagalagt sig genom en kraftigare fysisk hållning i följd af förbättrade sanitets-elementer och framför allt genom bättre andlig uppfostran. Man har genom vetenskap efterforskat naturens hemligheter och funnit dem; — man har genom själsansträngningar skapat nya uppfinningar och stora verk för menniskornas behof — man har amalgamerat nationer med hvarandra och skapat en tendens, som öfverallt väckt ett sträfvande efter förbättring uti de materiela och sociala förhållandena, hvilket skall bilda början och fortsättning i sträfvandet att föråldrade former må försvinna, att fred må bibehållas och att egendom må konsolidera sig, föröka sig och göra sitt inflytande gällande i hela verlden. Tre hundra millioner menniskor, hvilka bo i Europa och Nord-Amerika, och ibland hvilka nu en vida större proportion bildade och kunskapsrika personer befinna sig, än någonsin förr, fordra större komfort och njutningar af lifvet och äro beredde attförskaffa sig båda genom de intelligentare och följdrikare medel, som verlden nu erbjuder. Vid sådana elementer skulle, äfven utan det nya guldet samma resultater blifvit framkallade som med detsamma, men expansions-proceduren skulle ock hafva framskridit I långsammare än som nu är fallet. Det är här onödigt att undersöka genom hvilka medel framåtskridandet skulle blifvit befordradt utan guld, — det är tillfredsställande att veta att det existerar, och det skall mer och mer utveckla sig, till och med under sådana tillfälligtvis återkommande financiela kriser, af hvilka vi i sednare tiden upplefvat en, och från hvilka den kommerciela verlden nu står i begrepp att emancipera sig. Guldet har under de åtta sednaste åren varit en mäktig häfstång. Af de statistiska berättelser vi hafva framför oss, se vi, att total-qvantiteten af det guld, som från 1848 till ungefär denna tid från Californien och Australien blifvit spridt öfver verlden, måste utgöra mer än 130 millioner pund sterling. Det har spridt sig öfver allt, der civiliserade menniskor bo och helt hastigt gifvit menniskoverksamheten den höga ståndpunkt, som den utan guld långsammare skulle hafva uppnått. Följden har varit, att under de sednaste två eller tre åren af alla artikar mer blifvit konsumeradt, än fallet skulle varit vid en långsammare expansionsprocedur; och oaktadt af de flesta hufvudartiklarne för handeln icke mindre, — ofta tillochmed mer producerats, så äro dock behållningarna måttliga, och råämnen för fabriker kunna icke nog levereras; — vida större qvantiteter deraf skulle med obetydlig eller aldeles ingen prisnedsättning hastigt öfvergå i fabrikshandeln. Dessa betraktelser leda oss till den öfvertygelsen, att guldet, emot många sakkunniges mening — dock höit varuvärdet. Vi se denna verkan, men orsaken är en helt annan än den var, som andra iakttagare bemödade sig att utleta af förra århundradens erfarenhet. Då för 300 år sedan Mexico och Peru bragte sitt guld och silfver till Europa, funnos inga financiela operationer i större skala, hvartill det kunde begagnas. Antalet af de menniskomassor, hvilka då (från år 1500 och sednare) sysselsatte sig med industri och handel, var mycket mindre, tilläfventyrs blott tiondedelen så stort som det nu är, och menniskornas behof voro enklare. Man kunde icke använda de massor af guld och silfver, hvilka kommo i dagen, — dessa föllo i värde, och följaktligen vunno andra artiklar, hvilka voro nödvändiga för lefnadsbehofvet, ett högre nominelt värde. I nyare tiden se vi ett dylikt resultat, men af andra orsaker. Verlden, — förvånad att se så stora massor af guld och silfver — begagnar dem mera än någonsin förr till direkt förbrukning, men ännu mer såäsom betalningsoch bytesmedel, och de ädla metallerna gå expansionsandan till mötes, hvilken sedan tio eller tjugu år tillbaka, men ännu mera i nyare tiden, hos iordens alla folk visar sig så utomordentligt liflig och nu vidgar sig ånyo. Antipoderne och andra afläigset boende folkslag inbjudas att drifva handel, att producera, konsumera och deltaga i tidsålderns stora upptäckter och uppfinningar. Europa sjelft konsumerar nu mera än någonsin förr al alla artiklar, emedan dess befolkning mera och fördelaktigare träder i förbindelse sinemellan och med aflägsnare folkslag. Det nya guldet har således åstadkommit större verksamhet, högre industri, ökade fördelar och tillfredsställandet af alla tänkbara kom: forts och har sålunda blifvit orsaken, att, genon ökad konsumtion, priset på många artiklar höjt sig Man torde kunna antaga att detta förhållande en: dast kommer att blifva temporärt, ty denna samm: ökade verksamhets-anda skall leda derhän attaf all: