Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 december 1856, sida 2

al Ryssland, frågar M. L.., att på Kkongressen förete en moskovitisk karta, på hvilken ortsnamnen voro skrifna med bokstäfver, som endast begrepos af Orloff och Brunnow? Och när denna karta på denna grund togs tillbaka och i stället företeddes en fransk karta, på hvilken endast fanns en stad med namnet Bolgrad, var det icke desse herrars skyldighet att upplysa, att det fanns 2 orter med detta namn? Passar det sig för en nation, som begår sådana skälmstycken, att skryta med sin ärlighet och rättskaffenhet? Åiven Times har en skarp artikel emot det ryska betänkandet, i hvilken slutet lyder som följer: vvårt svar till Ryssland bör vara, att, om det kommer och begär af oss god tro, bör det sjelf visa sådan; att en öfverenskommelse ernådd genom ett svekfullt förtigande eller en falsk uppgift icke är en öfverenskommelse, utan ett skälmstycke och ett bedrägeri; att en öfverenskommelse förutsätter tvenne, i samma anda dirigerade viljors samverkan; att staden Bolgrad, hvarom Ryssland talat, icke är det ställe som vi menade, och att olikheten af vårt åskådningssätt i detta hiiaseende icke är tillfällig, utan är en följd af dess knep. Vi hafva redan fullkomligt öfvertygat det, att vi icke låta dominera oss genom dess makt; nu hafva vi att på ett lika öfvertygande sätt visa det, att vi icke skola låta snärja oss genom dess list. SPANIEN. Från Madrid skrifves den 6 dennes till LIndep. belye: För ögonblicket föregår i de högre regionerna något, som jag ännu i dag icke vet riktigt besked om, men som jag tror betyder, att hofvet vill framkalla en ny ministerkris. Kabinettets vänner synas mycket oroliga och jag har hört, att drottningen låtit säga marskalk O Donnell, att han icke må aflägsna sig från Madrid, emedan hon kunde behöfva hans tjenster. Jag tror denna nya vänning vara att tillskrifva franske ministern Turgots inflytande. Det närvarande kabinettet är moraliskt dödt. Dess fall är blott en tidsfråga. I en annan korrespondens från Madrid, likaledes af d. 6 dennes, till samma tidning heter det, att marskalk Narvaez säges gå hafvande med en stor plan, som man blott icke vet, om han vågar eller skall vara i stånd att utföra. Denna gång, tilllogar korrespondenten, står tronens interesse på spel. SARDINIEN. Denna makt har nu, enligt hvad det från flera håll påstås ändrat åsigt i orientaliska frågan. Hittills ansågs den luta åt Rysslands sida hvad beträffar traktatens tolkning; men numera delar den Englands mening. Utan denna förändring hade icke England kunnat vara förvissadt om majoriteten å kongressen. RYSSLAND. LIndep. belye meddelar en rysk not af d. 27 Okt., som gesandten Brunnow öfverlemnade franska utrikesministern på samma gång som det ofta omtalade betänkandet. I denna not påminner författaren om, att han först muntligen och sedan skriftligen i en not af d. 19 Sept. underrättat bemälte minister om zarens önskan att snart se en ny kongress träda tillsammans för att få afgjorda de svårigheter, som uppstått vid utförandet af parisertraktaten. IIan framkommer nu för 3:dje gången med dena zarens önskan, hvars uppfyllande ligger honom så mycket om hjertat. Hvad bessarabiska gränsetvisten angår, beror dess lösning blott af 2:ne lokala svårigheters häfvande. Men det är icke blott i denna punkt, som parisertraktaten icke ntförts. Den fortsatta ockupationen af Donaufurstendömena och Svarta hafvet står likaledes i strid med parisertraktaten och kräfver en snar lösning. Senaste posten. Den 21 dennes betecknas som den dag, då pariserkongressen kommer att öppnas. Neufchatelerfrågan anses hafva antagit en betänklig karakter. Det förmodas att kungen af Preussen ämnar använda vapenmakt emot Schweiz. I Berlin gick ett allmänt rykte, att hären skulle sättas på krigsfot. Troligen stannar det dock vid rustningarne, med hvilka man väl tror sig kunna skrämma schweizarne, men de äro nog icke så lättskrämda. Englands krigsförklaring emot Persien proklamerades i Calcutta den 1 Nov. Sista afdelningen af expeditionskorpsen hade den 13 Nov. lemnat Bombay. Det sades vara Engelsmännens afsigt att till en början besätta Kanack och Buschir med 5000 man. Den 13 dennes hängdes i Neapel den Jägare, som försökt att skalla kung Bomba ur verlden. Enligt Le Nord skulle England, Frankrike och Förenta Staterna hafva beslutat att intervenera i China, för att göra slut på det inbördes krig, som der nu rasat i fleraår. Notisen tarfvar bekräftelse. Riksdagen.