Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1856, sida 2

sammanlagdt belopp af 12 millioner franes. Från Konstantinopel skrifves under d. 28 Nov., att persiska beskickningen derstädes erhållit enskild underrättelse om Herats eröfring af Perserne. Förloppet berättades sålunda: Guvernören i Herat, Sefer Issa Khan, motsatte sig, af farhåga att förlora sin makt, inmarschen af de honom till hjelp antågande Afghanerne under befäl af Dost Mohameds son. Denne aflägsnade sig och fattade ställning på något afstånd från Herat. Men afvisandet af hans bjelp framkallade partistridigheter i den belägrade staden och på underrättelsen derom gjorde den persiske generalen Issa Khan det förslaget att öfverlemna staden i Persernes händer. På detta förslag skulle Issa Khan slutligen hafva ingått. IIuruvida Herat på detta eller något annat sätt fallit i Persernes händer, kan ännu icke afgöras; men senare telegraf-depescher uppgifva bestämdt, att Perserne deraf blifvit herrar d. 26 Oktober. Till följe af de upproriske Beludschernes infall i persiska provinsen Kerman, hade ryske gesandten i Teheran erbjudit Rysslands hjely för Beludschernes utdrifvande och fördenskull begärt att få besätta distriktet Maku med ryska trupper. Detta anbud skall dock hafva blifvit afslaget. FRANKRIKE. Enligt rykten, hvilka cirkulerade i Paris ämnade England, Sardien och Turkiet icke låta representera sig vid kongressen genom sina andra fullmäktige, de ordinarie sändebuden vid franska hofvet, utan genom sina första fullmäktige, lord Clarendon, grefve Cuvour och Ali Paschn. Från Paris skrifves till Le Nord, att det aldrig varit tal om att Ryssland skulle hafva något vederlag för sin eftergifvenhet i Bolgrad-frågan, utan hade Ryssland genast utan vidare omständigheter gått in på Frankrikes förslag att låta pariser-kongressen afgöra Bolgrader-frågan, ehuru det mycket väl visste, att det skulle hafva majoriteten emot sig. ENGLAND. Enligt Shippiny Gazette skola England, Frankrike och Preussen definitivt hafva öfverenskommit om vilkoren i traktaten med Danmark, beträffande Sundstullens aflösning. Denna traktat kommer äfven att omfatta frågan om transito-tullarne på jernvägen mellan Hamburg och Kiel. ITALIEN. Telegrafdepescher, så väl direkte från Neapel, som öfver Paris, förmäla, att rörelsen på Sicilien blifvit dämpad och insurgenternas anförare Bentiveyna tillfångatagen. Deremot försäkra engelska tidningar, att insurrektionen, besegrad på kusten, dragit sig tillbaka i det inre och der har god framgång. Detsamma skrifves äfven från Genua. Enligt turinerbladet LOpinione skulle konung Ferdinand af Neapel nyligen benådat 40 politiska förbrytare, bland hvilka befinna sig alla Poerios vänner, men icke Poerio sjelf. Deremot säger en tysk tidning, att endast ett mycket inskränkt antal statsförbrytare af underordnad betydelse blifvit benådade med anledning af drottningens nära förestående barnsäng. SCHWEIZ. De tidningar, som äro organer för förbundsrådets medlemmar, säga, att Neufchateler-fångarne komma att erhålla sin dom före pariserkongressens början. Man tror, att förbundsrådet af engelska gesandten styrkes i sin ståndaktiga vägran att utan vidare vilkor lösgifva dessa fångar Då grundade misstankar uppstått, att meranämnde fångar söka bereda sig tillfälle till en allmän rymning, något som schweiziska auktoriteterna till hvarje pris vilja förekomma, har den frihet fångarne hittills åtnjöto att promenera i fria luften och emottaga besök blifvit fullkomligt upphäfd. l Stora rådet i kanton Lucern har med 59 röster emot 18 beslutat, att nedlägga det åtal för högförräderi, som blifvit väckt emot medlemmarne af det förra Sonderbunåets krigsråd. Derifrån uttryckligen undantagen är dock den beryktade Siegwart-Miller, som, för närvarande landsflyktig i Tyskland, blifvit förvunnen att hafva inlåtit sig i förrädiska stämplingar med utlandet. RYSSLAND. Det har åtskilliga gånger blifvit nämndt, att storartade underslef och försnillningar ägt rum inom Krimarmens kommissariat. En undersökningskommission nedsattes sör att taga reda på saken. Denna kommission har afgifvit sin berättelse till kejsaren, som godkänt densamma och stadfästat dess strafldomar. Betydliga summor komma att återbäras till staten, och 2:ne af de förvunna kronotjufvarne få som simpla soldater tjena i kaukasiska armen.