sällen N. B. Lindelöf och gjutaren J. P. Wretberg, med yrkande af ansvar å dem för begångna öfverträdelser af författningarne rörande otillätna religionssammankomster. När målet förekom, infunno sig Grönberg och Wretberg personligen, men Lindelöf anmäldes icke 3 träffad med kallelse, enär han afrest från staen. Grönberg uppgaf på fråga, att han vore borgare i Malmö och gift sedan sju är. IIustrun och barnen vistades i Köpenhamn, derifrån han hitkommit för två år sedan. Under vistandet i Köpenhamn hade han öfvergått till Jesu Christi kyrka eller de sista dagarnes helige, hvilken också kallades mormonläran. Af detta samfund hade han blifvit utsedd till prestadömet och att vara den s. k. äldste? här i staden, der han haft sin utkomst genom arbete för andra mästare. Beträffande sammankomsterne, dervid predikningar hållits af Grönberg, upplyste åklagaren, att dessa egt rum den 18 Sept., 14 Nov. och 1 sistl. Dec.; vid första tillfället i Grönbergs bostad vid Sillgatan och vid det sednare i huset N:o 30 vid Husargatan i Nya Haga, hvilket Grönberg äfven in ör åklagaren medgifvit, likasom han icke förnekat, att han genom upplysningars spridande om mormonläran, sökt vinna prosclyter åt densamma. Härpå genmälte Grönberg, att då några bröder från Amerika hitkommit i September månad, hade Grönberg underrättat sina härvarande vänner, att de främmande bröderna ämnade helsa på honom om aftonen den 18 September, hvs r de vänner, som vid samma tillfälle ville besöka honom vore välkomna. Såsom åklagaren, hvilken derunder sjelf tillstädeskommit, kunnat inhemta, hade,de närv. knäböjande albört några höner, som blifvit upplästa, men ingen predikan hade hållits. Sammanträdana den 14 Nov. och den 1 dennes hade deremot varit rådsförsamlingar, dertill endast de äldste hafva tillträde, angårnde kyrkans enskilta angelägenheter, vid hvilket sednare tillfälle förre poliskondtapeln Frank och snickarelärlingen Berntsson, såsom åklagaren uppgifvit, blifvit utsedde till lärare. Tilläggande Grönberg, det hans afsigt icke varit att skada, utan genom upplysningar och råd leda sina medmenniskor ivpå en bättre väg än hvad som skedde af lärarne inom statskyrkan, hvilket han trodde sig om att kunna bevisa medelst nya testamentet. T öfrigt vore han beredd att för sina lärosatser underkasta sig det ansvar, landets lagar kunde ådöma honom. Åklagaren anmärkte härvid, att sammankomsten den 15 September bevistades af tretton här boende personer, af hvilka en del voro mormoner och eu del under beredelse af Grönberg stadde på öfvergång till mormonläran, äfvensom att dessa personer af Grönberg blifvit orientligen kallade till sammanträdet, hvilket Grönberg åter ansåg sig icke böra bestrida, helst han icke ville alvika än sanningen, men att ingen af dem blifvit lockad eller tubbad härtill, utan genom fri öfvertygelse slutit sig till honom. Wretberg, som sade sig ha varit lärare, men blifvit skiljd från befattningen, ehuru han hoppades att framdeles ånyo erhålla ett sådant kall, uppgaf derjemte, att han i 11 år varit boende i Carl Johans förs., der han hade hustru och ett barn. Han tillstod helt öppet, att han, såvidt arbete för dagligt bröd medgifvit, sökt sprida mormonläran, iafsigt att vinna anhängare åt densamma. På fråga om Wretbergs hustru äfven vore mormon, genmälte denne, att hon ännu icke antagit denna lära, men han hoppades att sidant skulle ske framdeles. Slutligen förmälte både Grönberg och Wretberg, att de varit inkallade till konsistorium, som varnat dem för sina lärosatser. Tilläggande Grönberg, att han vid sin ankomst hit sökt inträde vid Gustavi församling, men hvilket blifvit honom förvägradt af nuvarande biskop Thomander, då Grönberg upplyst honom om att han öfvergått till mormonläran. Sedan åklagaren, på grund af justitiekanslerens förordnande yrkat ansvar, enligt lag å Grönberg och Wretberg för otillåtna religionssammankomster, dömde rådhusrätten, på grund af kongl. plakatet af år 1726, Grönberg att plikta 66 rdr 32 sk. och Wretberg 3 rdr 16 sk. bko. I brist af tillgång till böterna skulle den förre undergå 14 och den sednare 4 dagars fängelse vid vatten och bröd.