A. 10(lI1111. vid uppläsning af den utaf kom:e för gatornas owmliggnuing och belysning afgifna berättelse, upplystes att inkomsterna för år 1855 uppgått till omkring 24,250 rdr och utgifterna till 27,830, hvarigenom en brist uppstått af c:a 3,580 rdr. — Efter det en af revisorerne gjord anmärkning ansetts böra förfalla, beviljades styrelsen decharge. Två afgående ledamöter, d:r Ewert och hr A. Otterdahl återvaldes på 3 år och till revisorer för likaledes 3 år utsågos: hrr Edv. Boije, N. P. Ekström och apothekaren Cavalli. Hr E. G. Lindström erinrade om Gullbergsvassens utdikning, i hvilket afseende d:r Ch. Dicson, i egenskap af ordförande i fattigvårdsstyrelsen, till hvars disposition nämnde vass blifvit öfverlemnad, lofvade, att snart framkomma med ett förslag. Till sist frambragtes af hr A. F. Silvander en tacksägelse till hr E. G. Lindström för hans sjelfuppollrande nit såsom styresman för Willinska slöjdskolan, i hvilken tacksägelse stadens invånare med glädje deltogo. — De förr omnämnda anmärkningar Wermlandsposten anfört mot kon. bef.hdesi Wermland3 län redovisning för gåfvomedlen till länets fattige, till följd af 1851 års missvext, hafva blifvit föremål för diskussioner och beslut inom samma läns hushällningssällskap, vid dess sammanträde d. 18 dennes. Åt dessa förhandlingar upplystes, att de speciela redovisningar af de siärskilte socknenämnderne, hvilka man i den allmänna berättelsen saknat, verkligen blifvit afgifna och af revisorer granskade, hvarigenom denna del af anmärkningarne förfaller. Dessa redovisningar komma att oförtöfvadt från trycket utgifvas. IIade detta skett i sammanhang med den summariska redovisningen, hade naturligtvis ingenting varit att i detta afseende anmärka, men då det nu icke skett qvarstår befogenheten af W.P:s anmärkning, särdeles som red:n icke hade sig bekant, att några speciella redovisningar ägt rum, en okunnighet så mycket mer ursäktlig, som kon. bef.hde sjelfve förklarade, att den genom en viss tillfällighet afbrutna revisionen, ehuru sedermera fortsatt, ännu icke är afslutad. Rörande förvaltningen af den reserverade öfvorskottsfonden å 20,000 rdr bko, gäller det fortfarande såsom hittills, att dessa medel böra ställas under en ansvarig administration, med årliga revisioner. Då hvar och en, som icke med afsigt eller af alltför stor ömtålighet misstydt Werml. Postens anmärkningar, kunnat finna, att de ingalunda åsyftat att kasta någon den minsta skugga på kon. bef.hdes redbarhet utan blott påyrkat införande af god ordning och säkerhet för framtiden, finna vi det otillständigt, att man, såsom hr major Eckstedt inför hushållningssällskapet, klagar öfver framkastade insinuationer, djerft framkastade misstankar m. m. dylikt. Werml.P. har, såvidt vi förstått läsa hans ord, alls icke framkastat några insinuationer, utan uttalat sin mening med all öppenhet. Och heldre än att harmas häröfver borde man tacka red:n och glädjas öfver, att det gifves en press, som noga bevakar alla dylika angelägenheter, äfven om den kan begå ett och annat ofrivilligt misstag, något som dock här icke varit fallet. — Från Lund skrifves, att Göteborgska studerande nationen derstädes låtit uppföra en vacker grafvård öfver sraml. professor E. S. Bring, som i många år varit samma nations Inspector. Sistl. Lördag samlades nationens medlemmar och gingo i procession till grafven, der n. v. Inspector professor Sundberg yttrade några vackra och hjertliga ord till den aflidnes minne, hvarefter för tillfället författade verser afsjöngos. Derefter begaf sig nationen till Akad. Föreningens solennitets-sal, hvarest docenten Lysander, inför ett talrikt auditorium, på ett talangfullt sätt tecknade den aflidnes förtjenster och verksamhet. — I Posttidn. förekommer ett bref, dat. d. 8 Nov., från den bekante D:r lledenbery, som under många år lefvat jemte familj på ön Rhodus. Den åldrige vetenskapsmannen har nu vid slutet af sin lefnad råkat ut för de stora olyckor, som drabbat nämnde ö, i likhet med flera af Medelhafvets öar, till följd af den för ett par månader sedan inträffade svåra jordbäfningen. Knappt var denna öfverstånden förrän en annan nästan ännu fasansfullare olyckshändelse drabbade D:r Hedenbergs hem, i det ett krutmagasin, innehällande icke mindre än 600,000 7. krut, antändt af blixten, exploderade, och spridde omkring sig en förskräcklig förödelse. Händelsen beskrifves af D:r Hedenberg i F KP or AA