Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1856, sida 2

i allmänhet kunna anfagas, att räntan under första året, då upplåning sker, ej behöfver beräknas för mera än 6 månader. Om det vidare antages, att räntan jemte amortissement bestämmes till 6 proc. af det upplänta kapitalet; och slutligen om hela anslaget för åren 1858 —1860 dem imellan fördelas sålunda, att på hvarje af åren 1858 och 1859 i rund summa belöper 7,800,000 rdr, och på det sista året 7,900,000 rdr, så komma ränteoch amortissements-utgifterna för de nu äskade anslagen, under nästa statsreglerings-period, att blifva som följer: å anslaget för år 1857, (7,155,000 rdr) under 34 år! s 1,528,550 å anslaget för 1858, (7,800,000) under åre ss .. ..... 1117000 å anslaget för 1859, (7,800,000) under 1II ärr...... 702,000 å anslaget för 1860, (7,900,000) under ett halft erer. 237,000 Summa 3,637,550. Såsom tillgång för bestridande af denna utgift äro vid statsregleringens upp görande afsedda de årliga öfverskottsmedlen, uppgående till 1,210,500 rdr rmt eller tillsammans på 3 c.. 3,631,500 hvilken summa således med den obetydliga skillnaden af endast 6,050 rdr motsvarar det ofvan uppgifna behotvet. Någon ränteoch amortissements-utgift för det af K. M. äskade särskilda kreditivet har icke blifvit beräknad, enär det ej med någon visshet kan förutses, huruvida omständigheterna göra detsammas anlitande möjligt eller lämpligt 1 Uvad slutligen den arbetskraft angår, som till Jernvägsbyggnadernas utförande erfordras, kan visserligen, på grund af den erfarenhet, som i sådant afseende hittills vunnits, antagas, att i sjelfva de trakter, der dylika arbeten komma att delvis företagas, arbetare till temligen betydligt antal skola blifva att tillgå; men som dessa arbetare likväl icke torde blifva tillräckliga, och det i alla fall vore mindre lämpligt att från jordbruket i någon trakt bortdraga allt för stor arbetskraft, finner K. M. det blifva nödvändigt att, såsom både komiten och chefen för statens jernvägsbyggnader tillstyrkt och äfven hittills vid större arbetsföretag inom landet egt rum, kommenderingar ur armåen jemväl begagnas till ifrägavarande byggnader, helst dessa arbeten i väsentlig mån åsyfta att underlätta landets försvar och således icke kunna anses vara för armcens ändamål främmande. Statens utgift lärer blifva ungefär lika, antingen soldater eller private arbetare begagnas. Om af den för statens jernvägsbyggnader årligen behöfliga, till omkring 10,000 man beräknande arbetsstyrks, hälften kan, enligt hvad byggnads-chefen antagit, påräknas komma att bestå af private arbetare, men desse utgå från Stockholmstrakten, Upland, Södermanland, Westergötland, Småland och Skåne, bör härigenom någon anmärkningsvärd minskning i den för de särskilda orterna behöfliga arbetare-personal icke kunna åstadkommas, och en sådan olägenhet torde äfven, hvad kommenderingar ur armtåen beträffar, kunna i sin mån förekommas derigenom, att icke ett allt för stort antal trupper kommenderas från någon särskild provins och minst från en sådan, hvars private arbetare i större mängd låtit anställa sig vid jernvägsföretag i orten. Utmed och i närheten af städerna torde soldater böra uteslutande begagnas, emedan erfarenheten visat, att endast med svårighet ordning och arbetsamhet kunna vidmakthållas bland en större, i grannskapet af städer förlagd styrka af private arbetare. Öfver inkomster och utgifter i och för den trafik, som på smärre delar af stambanorna redan öppnats, och hvilken före 1860 års slut bör hafva vunnit stör re utsträckning, kommer särskild redovisning att ega rum. K. M anser lämpligt att, om någon nettobehållning af passagerareoch godstrafiken å statens jernbanor under tiden intill 1860 års slut uppstår, densamma får ingå till byggnads-fonden, men att således äfven, i fall någon brist skulle dervid uppkomma, den må af nämnde fond få bestridas. Till upplysning i ämnet låter K. M. till vederbörande utskott öfverlemna: 1. Komitens underd. betänkande och förslag, med åtföljande kartor, ritningar och kostnadsförslag; 2. Ösverste Eriesons i ämnet afgifna betänkande, jemte en karta, hvarå det af honom föreslagna jernvägsnät är uppdraget, samt en special-karta, å hvilken den af honom ifrågasatta förening i Stockholm af vestra och norra stambanorna finnes utmärkt; 3. De till K. M. inkomna petitioner i fråga om rigtningen af jernvägs-stambanorna. Som till betäckande af de utgifter, komitön nödgats i och för det åt densamma i nåder lemnade uppdrag bestrida, det af rikets sednast församlade ständer för sådant ändamål till K. M:ts disposition ställda anslag af 60,000 rdr bko icke befunnits tillräckligt i anseende till den större utsträckning, undersökningarne måst erhålla, och K. M. derföre, på komitens underd. anhållan om ytterligare anslag, anbefallt stats-kontoret att af under händer varande medel för undersökningarnes fortsättande förskjuta 17,000 rdr bko, som likväl, enligt hvad komiten nu upplyst, icke till fullo komma att åtgå, hemställer K. M. att, sedan komitca afgifvit redovisning r de till dess dis ällda medel och till statskontoret återlevererat den då befintliga behållningen, stats-kontoret måtte ega att af riksgiälds-kontoret utbekomma ersättning för beloppet af dess fördran hos komiten. blifver 0. 8. Vv.?