Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1856, sida 3

till Ladugårdslandet, jungfrur och mamseller, herrar och drängar, alla löpa om hvarann, och ropa hvar är det? ... hvar ar de? ... alla strömma till samma punkt, vattentunnor och eldsläckningsmanskap trängas för att kunna komma fram, alla ropa och befalla, villervalla och skrik, taken ramla, murar störta, eldslågor frossa, präktig anblick, husen i aska, glädjetrumman går, ala tiga hem, man har sett ett lysande skådespel, stora effekter. prinsar och generaler, granna uniformer, vackra ansigten, man har undrat, pratat och skrattat, — det är ett Stockholms folknöje. Huru tillgår det i andra hutvudstäder? En brandkorps, enkom öfvad till eldsläckningsoch räddningsarbete, under erfarna befälhafvare, som öfvat manskapet alla dagar till allt hvad som dit hörer, från och med släckningsredskapens skötande till och med räddande af personer och saker, är i afdelningar förlagd öfver stadens olika delar. När e dsvåda yppas, anmäles det i närmaste brandkontor. (Man väntar ej tilldess tornväktaren i någon af stadens kyrkor blir uppväckt eter händelsevis fått se branden, eller trumsia en hunnit väcka invånarne). Närmaste brandiorps-fördelning, 20 eler 30 man, med befäl och sprutor vanligen allt hvad som behöfs) begifva sis till stället och sköta slårkningen. Under t den afgår bud till de öfriga brandkorpsfördelningarne, att biträda i fall det skulle hehölvas. så att slutligen ett par hundrade man med befäl oc h sprutor, äro på platsen. eller ungefär hvad som kan få rum. Befälen utdelas med pipa, som på krivsskepp. Ingen främmande får nalkas eller störa ordningen. Bland hundrade eldsvådor i P London, Rom, Wien eller Berlin, äro nittionio släckta utan att någon mer än de närmast boende veta deraf. Vore detta så illa att taga efter? Skola vi blott härma utlänningen i moder, talesätt, kläder och rätter, men ej i allvarsammare ting? Skulle icke de som aau skicka drängar och åkdon från Söder, när det Wrinner på Norr, Kungsholmen eller Ladugärdslandet, eller från dessa stadsdelar till motsatta ändar af hufvudstaden, och således få undvara både folk och hästar hela dagar, hellre erlägga några riksdaler för att slippa detta obehag? Och skulle ej stadens Brandförsäkringsverk, som belöningar, arf voden och brandskade-ersättningar. får utbetala så stora summor, hellre vilja lemna beloppet till en öfvad brandkorps, som genom sin skicklighet, påpasslighet och frånvaron at folkträngsel. hvarigenom de arbetande hindras i sina åligganden, kunde förekomma många förluster? Äfven husegare och stadens invånare i allmänhet skulle troligen med en mindre afgift vilja lösa sig ifrån obehaget att väckas i nätterna af armtrummor och nödgas bortskicka sitt folk, utan att veta för huru länge — oberäknadt, att stölder icke sällan inträftia både vid brandstället, ar löst parti som samlats der, och i husen under tjenstetolkets frånvaro. Efter det denna framställning varit synlig i P. T. upplyser en författ. i Stockholms Dagblad att hos den embetsmyndighet som har befälet ötver eldsläckningsanstalterna i Stockholm, förslag äro under utarbetning, som åsyfta att genom nattbevakningskorpsens eller de k. extra poliskonstaplarnes användande och inöfnin mväl till brandsläckning under befä! af särskild sakkunnig person, bereda Stockholm fördelarne af en, ehuru otillräcklig eldsläckningskorps. hvaraf posteringar med tillhörande eldsläckningsredskap i stadens olika delar ständigt skuhe vara färdiga att vid underrättelse om eldens utbrott utrycka; hvarförutan fråga äfven blifvit väckt om anläggning af en elekt telegraf-inrättning för Stockholm. om dessa förslag, en gång utrrbetade, vinna bifall och nödiga medel till deras genomförande anvisas samt vidare den beslutade vattenledningen kommer till ständ, torde endast vid större eldsvådor de missljudande eldsignalerna Mifva behöfliga.? — Posttidningen kungör följande utnämningar och afsked, af hvilka en del redan äro pr telegraf bekanta: Kongl. Maj:t har uppå gjord ansökning, beviljat generalbetälhafvaren i 4:de militärdistriktet, generallåjtnanten m. m. hr J. P. Lefren afsked från dess innehafvande generalbefälhafvare-embete, med pension samt tillstånd att såsom generallöjtnant i armeen qvarstå. Samma dag hafva utnämnts: till generalbefälhafvare i 4:de militärdistriktet, generalmajoren, t. f. kavalleri-inspektören D). L. Silfverstolpe, samt till inspektör för kavalleriet, generalmajoren, sekundehefen för lifgardet till häst m m. grefve L. E. von Stedingk; vid kongl. slottans marinregemente: till underlöjtnanter, fouriren vid Kronobergs regemente J. G. Schmaltz och sergeanten vid samma regemente A. F. Danckwardt: och vid slottans mekaniska korps: till kapiten i korpsen löjtnanten derstädes S. F. Westrell, samt, medelst transport, till löjtnant i korpsen låjtnanten vid vägoch vattenbyggnadskorpsen C. Wennerström. Öfverstyrmannen vid flottan J. O. Wigren har blifvit förordnad att vara lotsfördelningschef inom Sundsvalls fördelning af norra lotsdistriktet; hvarjemte f. d. slaggkonstapeln C. M. Stridbeck har erhållit sekundlöjtnants namn, heder och värdighet. Uppå gjord ansökan har Kongl. Maj:t beviljat sekundlöjtnanten vid flottan C. Petrå afsked med tillstånd att, såsom sekundlöjtnant. utan lön uti flottan qvarstå.